När välfärd saknas träder klanen in

Hur är synen på äldre i Somalia i jämförelse med i Sverige?
Vi tillsammans har pratat med Ayaan Hassan Habane som varje år åker till Somaliland för att arbeta som volontär. Det här är hennes berättelse.

Ayaan profil avtecknar sig mot en blå himmel. Hon har solglasögon och en röd sjal.

– Min farmor var familjens överhuvud och vi visade henne stor respekt. Hon hade sista ordet och var rådgivare i familjen, berättar Ayaan.

Ayaan Hassan Habane kom till Sverige som 10-åring. Hennes familj flydde undan inbördeskriget i Somalia. Hon är född och uppvuxen i Mogadishu. Somalia är hårt drabbat av våld och inre konflikter. Sedan 1991 har landet saknat en fungerande centralmakt.
Numera bor Ayaan i Stockholm och driver en egen bemanningsfirma som barnmorska och sjuksköterska. Just nu är hon på uppdrag i Norge, men har tidigare arbetat under flera år som både som barnmorska och sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus. Innan dess arbetade hon inom äldreomsorgen.

Hon säger att hon befinner sig mellan två kulturer. Varje år tar hon semester eller tjänstledigt för att åka till Gabiley i Somaliland för att volontärarbeta som barnmorska på det statliga sjukhuset Gabiley General Hospital. Somaliland i nordvästra Somalia utropade sig som en självständig republik 1991, men utbrytningen har aldrig erkänts av omvärlden. Somaliland beskrivs ofta som en relativt stabil och fungerande del av Somalia, men periodvis råder starka inre spänningar och klanstrider förekommer.

– Jag vill lära folk att fiska själva, istället för att ge dem fisk, säger Ayaan som också undervisar frivilligt i förlossningsvård på universitetet i Gabiley.
Hon känner starkt för sitt hemland och vill arbeta för en långsiktig förändring. Hon har släkt kvar i Somalia som hon hälsar på och hon ler vid minnet av sin farfar som blev över 100 år.
– Det är svårt att säga exakt vilken ålder folk har i Somalia för de har inte personnummer, utan går på större händelser som utspelade sig året de föddes. Det kan vara till exempel naturkatastrofer eller något annat som hänt.
Även hennes farmor blev över 90 år. Du kunde se Afrikas karta i hennes ansikte, berättar Ayaan och skrattar.
– Min farmor var familjens överhuvud och vi visade henne stor respekt. Hon hade sista ordet och var rådgivare i familjen, berättar Ayaan.

Ayaan berättar att det är familjens plikt att ta hand om sina föräldrar när de blir gamla. Ofta bor föräldern hos det äldsta barnet, men alla delar på kostnaden och hjälps åt.
– Äldreboende existerar inte i Somalia, utan du bor hos dina barn. Och har du inga barn är det dina syskonbarn som ska ta hand om dig. Därefter är det släkten och i sista hand klanen. Finns det ingen familj eller nära släkt så har klanen ett möte där det diskuteras hur man ska ta om hand om den här äldre personen. Ingen lämnas ensam, berättar Ayaan.
Familjerna och släkterna är ofta stora i Somalia så det finns oftast någon i den nära släkten som kan hjälpa till. Annars fungerar klanen som en slags försäkring. Det finns flera olika klaner i Somalia med olika storlek och inflytande. Det saknas en välfärdsstat så som det finns i Sverige.
– Jag har själv funderat mycket på hur det blir när jag själv blir äldre här i Sverige. Kommer mina barn att sätta mig på ett äldreboende? De säger till mig att "du ska bo med oss mamma". Men det är svårt att veta hur det blir.

Ayaans egen mamma är över 60 år nu och Ayaan och hennes nio syskon kommer att ta hand om mamman när hon inte längre kan ta hand om sig själv.
– Hon ska bo hos oss eller om hon vill flytta tillbaka till hemlandet. Det är många äldre som vill flytta hem igen när de blir äldre.
Ayaan berättar om att när hon arbetade inom äldreomsorgen i Sverige, såg hon många svenska äldre som var ensamma. De fick besök kanske på en till två gånger om året. Oftast till jul när familjen kom med champagne och choklad. Hon påpekar att alla familjer inte har det så, men tyvärr har hon sett många exempel på detta genom åren.
– I Sverige känns det som att så länge du är i arbetsför ålder är du välkommen. Jag har tidigare kollegor som är 70 plus nu och de har fortfarande jättemycket att bidra med. De har erfarenhet och visdom. Varför kan inte samhället dra nytta av deras erfarenhet? De skulle kunna vara rådgivare eller coacha yngre.
Hon menar att det är annorlunda i Somalia, där äldre respekteras för sin visdom och erfarenhet och så länge som de kan, har rollen som rådgivare.
– Här i Sverige känns det som slöseri med kompetens och att bara för att du uppnått en viss ålder ska du inte vara med och bidra längre. Alla seniorer som vill är välkomna till Gabiley och arbeta som volontärer i mitt projekt!

Text: Anna Svensson, foto: Ayaan Hassan Habane.

Kontakt

Vill du veta mer om Ayaan Hassans volontärarbete i Somaliland kan du kontakta henne på 073-624 39 09 eller via mail ayaanhabane80@gmail.com.

Om somaliska klaner

De somaliska klanerna är indelade i under­klaner och ännu min­dre grupper ned till familjenivå. Medlemmarna i en klan anser sig alla härstamma från samma anfader.

Inom varje släktbaserad grupp förväntas medlemmarna hålla ihop mot yttervärlden, men det behöver inte betyda att de håller sams inbördes.

Klansystemet i Somalia är föränderligt över både tid och rum, vilket medför att en individs omständigheter kan variera beroende på plats och tidpunkt.

Källor: UD (ud.se), ­Landguiden (ui.se/landguiden), Utrikes­politiska institutet, LIFOS rapport 2018, Migrationsverket.

sv