En av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige var Malmö kvinnliga arbetareförbund som bildades 1888.

Det förefaller som om männen aktivt motsatte sig kvinnoorganisering men det var Malmö socialdemokratiska förenings ordförande Nils Wessel som var en av initiativtagarna till bildandet av det kvinnliga förbundet. Syftet med förbundet var att arbeta för facklig organisering, i huvudsak agitation och kvinnoorganisering men i realiteten drev förbundet även kvinnofrågor. Förbundet var mycket noga med att betona att man inte arbetade mot männen utan hade samma syfte som arbetarrörelsen.

Tongivande kvinnor i förbundet

Några av de tongivande kvinnorna var Elma Sundqvist (gift med Axel Danielsson 1897), Mathilda Jakobsson och Sofia Vestdahl samt Maria Osberg (senare gift med Nils Wessel). Förbundet kom att hamna i kollisionskurs med huvudredaktören på tidningen Arbetet Axel Danielsson.

Maktkamp och vägskäl

Under senare delen av 1800-talet stod socialdemokratin inför ett vägskäl. Vilken politisk taktik skulle socialdemokraterna anta, en reformistisk-parlamentarisk eller en mer ”anarkistisk”? Maria Osberg blev ny ordförande efter Elma Sundqvist i förbundet och hennes man ”anarkisten” Nils Wessel förordade en mer revolutionär linje än Elma Sundqvist och Axel Danielsson. En maktkamp utspelade sig inom den sydsvenska arbetarrörelsen och anarkistgruppen med Wessel i spetsen kom att förlora denna kamp. Det var inte bara Nils Wessel som råkade ut för Axel Danielssons vrede utan även ordföranden i Malmö kvinnliga arbetareförbund, Maria Osberg.

Ekonomisk tvist resulterade i fängelse

En ekonomisk tvist mellan socialdemokratiska föreningen och det kvinnliga förbundet mynnade ut i att Maria Osberg hamnade 8 dagar i Malmö centralfängelse 1891.

Axel Danielsson skriver i Arbetet 11/5 1891:

”Orsaken till kvinliga arbetarförbundes hopsmältning till ett kafferep på ett halft dussin personer är varken den röda fanan eller sjukkassan utan även den av märkligt familjärt slag ... Till slut förklarar jag denna polemik afslutad med det öppenhjärtliga erkännandet, att jag hällre vill slås med en legion djäflar än med anarkistfruntimmerna inom Malmö hand och stör”.

Efter konflikten, mellan falangerna Wessel och Danielsson, tappade förbundet styrfart och troligen avsomnade förbundet närmare mitten av 1890-talet.