Skyfallsanpassad skolgård för Malmö och planeten

Klimatet håller på att förändras. Prognoserna för framtidens väder pekar både mot ökande antal dagar med kraftig nederbörd, men också mot en ökning av regnmängderna.

Hur extrema skyfall ska kunna hanteras är relativt nytt för såväl Malmö stad som för Sveriges övriga kommuner.

Söderkullaskolan ligger i stadsdelen Söderkulla i Malmö. Stadsdelen har återkommande varit utsatt för översvämningar. Även Söderkullaskolan, en F–9-skola, har vid ett antal tillfällen fått översvämningsskador. Dessa har krävt dyr sanering. En stor del av skadorna har berott på att vatten strömmat in på marken från grannfastigheter, eller att dagvatten trängt upp från ledningsnätet inom fastigheten. Men det har också berott på att Söderkullaskolan och skolgården inte varit byggda för att klara av stora mängder regn- och dagvatten.

Rivning av byggnad ledde till flera klimatåtgärder

Med olika åtgärder har skolgården ganska enkelt klimatanpassats. Med tanke på att det även är yngre barn som vistas där har man av säkerhetsskäl valt dolda lösningar i stället för öppna. Dolda lösningar är dyrare, men det gör att inget öppet vatten ligger i dagen.

En stor multifunktionsyta ersätter en skolbyggnad som rivits.

– När en byggnad på skolgården ändå skulle rivas passade vi på att använda den kvarvarande grunden till en klimatanpassningsåtgärd i projektet, berättar Jon Christiansson, som är projektledare på stadsfastigheter i Malmö stad. Den utgrävda husgrunden som fanns kvar har fyllts med sten och makadam. Det gör att den fungerar som en stor stenkista, som kan magasinera en större mängd vatten vid nederbörd. Ovanpå finns lekutrustning, buskar och bänkar. Träden bakom är planterade i så kallad skelettjord. Det betyder att den är uppblandad med makadam, vilket gör träden tåligare och hjälper till att både fördröja och rena dagvatten.

Fotbollsplanen, som tidigare sällan användes, har gjorts om till en multifunktionell yta och fått en nedsänkning i marken för att kunna fördröjavatten. Den nya hinderbanan sluttar så att också den kan magasinera och fördröja vatten. Den här delen av skolgården kan ta emot vatten både från ytorna runt omkring och från grannfastigheten på östra sidan. Under hinderbanan finns ett mindre magasin, som kan fördröja regnvatten så att det inte rinner så snabbt ut i ledningsnätet.

Hårdgjorda ytor blev mjuka

Skolgården har fått tre större fördröjningsplatser vid strategiskt utvalda ställen. De tar dels emot vatten som samlas på skolans område, dels vatten som rinner dit från grannfastigheterna. Samtidigt har utemiljön förbättrats genom att områden som tidigare var asfalterade har ersatts med genomsläppliga ytor, som gräs och grus.

I stället för asfalt har man planterat träd i skelettjord under en grusad yta, som släpper igenom vatten ner till trädens rötter. En vägg har försetts med klättrande växter, en så kallad grön vägg.

Stupröret på en byggnad har kopplats bort från det interna ledningsnätet. Vattnet från taket rinner nu från stupröret via en ränna ut till en rund torrdamm med kolmakadam. En torrdamm är en sänka – eller, som i detta fall, en rabatt – som vattnet leds till. När det regnar ordentligt kan torrdammen ta emot stora mängder vatten, både från stupröret, från dehårda ytorna runtomkring och från granntomten i söder. När det har slutat regna är dammen gjord så att den snabbt torkar upp igen.

Klimatanpassning en naturlig del i nyabyggprojekt

– Åtgärderna på Söderkullaskolan var ett pilotprojekt som genomfördes när man ändå skulle bygga om skolgården. Även om vi inte har haft några skyfall som dem vi hade 2014 kan man se att åtgärderna har gett effekt, säger Jon.

– Klimatanpassningar ingår numera som en naturlig del i nybyggnads- och ombyggnadsprojekt. Samtidigt vägs åtgärderna alltid mot kostnaden och nyttan med dem. Det är många saker som ska rymmas i budgeten i våra byggprojekt.