Bunkeflo strandängar
Bunkeflo strandängar blev 2007 Malmös första naturreservat och ligger söder om Lernacken och Öresundsbron.
Vid Bunkeflo strandängar finns cirka 300 olika växter, inklusive några unika och sällsynta arter som dansk iris, strandrödtoppa, strandmalört och även den akut hotade pimpinellarosen.
Revidering av naturreservat Bunkeflo strandängar
Det är nu dags att se över och uppdatera naturreservatets skötselplan och föreskrifter. Här på hemsidan kommer vi att lägga ut information om arbetet med revideringen av naturreservatet.
Ute till havs planeras naturreservatet att utvidgas för att se till att de värden som finns där skyddas. Även Limhamns skjutbana föreslås bli en del av naturreservatet.
Ett förslag till revidering planeras vara färdigt vintern 2025.
Skötselplanen för Bunkeflo strandängars naturreservat behöver uppdateras!
Malmö stad håller på att ta fram en ny skötselplan för Bunkeflo strandängar. Syftet med planen är att gynna den biologiska mångfalden, men också att utveckla de rekreativa värdena och friluftslivet. Klimatförändringarna och framför allt havsnivåhöjningen kommer att ha stor påverkan på områdets värden i framtiden och det behöver vi ta höjd för.
Höga naturvärden i havet!
Malmö stad förslår att Bunkeflo strandängars naturreservat ska bli större ute till havs. Under våren 2024 inventerades havsområdet utanför Bunkeflo strandängar för att se vilka naturvärden som finns under ytan. Det visade sig att värdena är mycket höga, med stora ålgräsängar och musselbankar.
Om du har tankar, idéer och förslag om skötselplanen, hör av dig till Kontaktcenter på malmostad@malmo.se eller 040-341000
Tåliga växter
Längs med hela kuststräckan finns en rad sällsynta och skyddsvärda växt- och djurarter. Skälet till de höga naturvärdena är att ängarna årligen översvämmas av saltvatten. Saltvattnet som normalt är ett växtgift gör att bara specialanpassade växter klarar sig där — den speciella strandängsfloran. Exempel på sådana arter är saltmålla, glasört och gulkämpar.
Förutom saltet måste växterna även tåla att betas. På det hela taget kan man säga att växterna får utstå en hårdhänt behandling på strandängarna.
Många insekter och större djur
Djurlivet på strandängarna rymmer runt 450 olika sorters fåglar, groddjur, fjärilar och insekter.
Insektsfaunan är artrik på ängarna. Eftersom många insektsarter är mycket kräsna med vilka växter de lever på, erbjuder ett artrikt växtsamhälle livsmiljö för många insektsarter. Exempel på en sådan nogräknad insekt är det vita stråflyet, en fjärilsart som förutom på Bunkeflo strandängar bara återfinns på en handfull strandängar i landet. Den lägger sina ägg på gräset rörsvingel, ingen annan växt duger, och är därför ett bra exempel på en så kallad värdspecifik insekt som är beroende av en enda växtart för sin fortlevnad.
I sin tur skapar den rika floran och insektsfaunan också förutsättningar för en mängd fåglar och andra djur i området. Ängarna är dessutom rastplats för många flyttfåglar på väg söderut. I norra delen, mot Stenören, kan du regelbundet hitta vadare som tofsvipa, strandskata och rödbena, samt lite vanligare änder och måsfåglar. Tereksnäppa och dammsnäppa har också noterats på platsen.
Under vattenytan
Den sandiga havsbottnen vid strandängarna är extremt långgrund – först två kilometer ut når vattnet tre meters djup. På sandbottnen finns ålgräsängar, viktiga för den biologiska mångfalden. Ålgräsängarna fungerar som skydd, lekplats och uppväxtplats för flera olika arter som tångsnälla, märlkräftor, ål, sill och horngädda och även som ”skafferi” för större arter.
På hösten vissnar ålgräset och under höststormarna spolas stora delar upp på stranden. Förr var man noga med att samla ihop det och använda som gödning till åkrar och ängar längre inåt land. Idag ligger det kvar och ger näring åt strandängarnas växter.
Kulturhistoria
Kulturhistoriskt är området intressant eftersom det i stort sett utnyttjats som betesmark ända sedan bronsåldern. Det landskap som finns här idag är således en mycket gammal kulturprodukt, väl i klass med stadens gamla byggnader.
Strandängarna har lång historisk kulturpåverkan och var under medeltid och framåt utmarker till byarna på slätten innanför kusten.
Bakgrund till beslutet om naturreservat
Redan i mars 2007 fattade kommunfullmäktige beslut om att bilda naturreservatet Bunkeflo strandängar.
Beslutet överklagades av fastighetsägare i området som menade att reservatsgränsen i öster, upp mot Klagshamnsvägen, borde flyttas längre ner mot strandängarna. Flera markägare framförde också kritik mot den gång- och cykelväg som planeras genom området.
Trots motståndet mot beslutet var den överväldigande majoriteten av de flera hundra sakägarna positiv till reservatet. Den 28 januari 2010 valde regeringen att gå på kommunens linje och avslå markägarnas överklaganden av Kommunfullmäktiges beslut att bilda naturreservat på Bunkeflo strandängar.
Kontakta oss
Malmö stads kontaktcenter
- E-post:
- malmostad@malmo.se
- Telefon:
- 040-34 10 00
- Telefontider:
- Vardagar 08.00–17.00
Sidan senast uppdaterad: