Budget i grundskoleförvaltningen

Varje år bestämmer stadens politiker i kommunfullmäktige om hur kommunens pengar ska fördelas till de olika verksamheterna. Grundskoleförvaltningen tar därefter fram ett förslag på hur de pengar som tilldelas grundskolnämnden kan fördelas. Det är sedan politikerna i grundskolenämnden som bestämmer om förslaget.

Vad ska pengarna räcka till?

I Malmö stads kommunala grundskolor går omkring 36 000 elever. Pengarna ska räcka till mycket, exempelvis skolbyggnader, möbler, löner och utgifter som rör personal, städning, skolmat och skolböcker.
Grundskoleverksamheternas kommunala budget för 2024 är på 5,8 miljarder kronor. Alla pengar fördelas däremot inte direkt till de kommunala grundskolorna.

Kommunens skollokaler bekostas också centralt av grundskoleförvaltningen. Detta är för att skollokalerna kostar olika mycket. En skola som har en dyr lokalhyra ska inte behöva använda en större andel av sina pengar till lokaler än vad en annan skola behöver.
Grundskoleförvaltningen betalar även pengar till fristående skolor för de elever (omkring 6 000 elever) som bor i kommunen men som valt att gå i en fristående skola. Fristående skolor får lika mycket per elev som kommunens egna skolor. Fristående skolor får också ersättning för bland annat lokalkostnader och administration.

Grundskoleförvaltningen har även utgifter för bland annat:

• digitala verksamhetssystem
• skolskjuts
• central administration och myndighetsutövning
• specialverksamheter (exempelvis verksamhet för hörsel- och synsvaga elever)
• central elevhälsa
• modersmålsundervisning.

Så fördelas pengar till skolorna

Hur mycket pengar en skola får baseras till största del på hur många elever skolan har. Varje elev har med sig ett grundbelopp, så kallad elevpeng. En skola som har lika många elever får dock inte samma summa pengar. Det beror på att elevpengen består av två olika delar:

• En del består av en grundersättning som är lika summa för varje elev.
• Den andra delen baseras bland annat på elevens kön, vårdnadshavares utbildningsnivå, antal vårdnadshavare och eventuellt också invandringsår och om hushållet får ekonomiskt bistånd.

Elevpengen står för omkring 90 procent i genomsnitt av en skolas budget. Resterande tio procent är bland annat pengar som skolorna får för elever som behöver extra stöd och insatser.

Utöver kommunens egna pengar så fördelar även staten pengar till skolverksamheter. Dessa pengar kallas för statsbidrag. Det är olika förutsättningar som ska uppfyllas för att skolorna ska kunna ta del av statsbidragen. Därför får inte skolorna lika mycket i statsbidrag.

Ojämn fördelning av elever i staden

Eleverna i kommunens grundskolor är inte jämnt fördelade över staden. I vissa områden har byggts många nya bostäder. Här behövs fler skolplatser. I andra områden har det inte byggts något och antalet elever på skolorna har blivit färre. Då får också skolorna mindre pengar som framför allt påverkar hur mycket personal skolorna kan ha eftersom lärarnas löner är den största utgiften.

De skolor som har färre elever jämfört med föregående år får mindre pengar medan de skolor som har fler elever får mer pengar.

Eftersom vi har ett fritt skolval kan antal elever som söker sig till en skolplats också variera från skola till skola.