Belägringen av Skåne 1644-1645

I maj 1643 beslöt det svenska riksrådet att anfalla Danmark i avsikt att utbreda det svenska inflytandet i södra Östersjön och om möjligt erövra Skåne, Halland och Blekinge.

Målet var att "kasta Danmark helt och hållet omkull" som ett uttalande i det svenska rådet lydde.

Under det pågående Trettioåriga kriget hade Sverige redan starka trupper i fält nere på kontinenten och planen gick ut att en svensk armé under fältmarskalk Lennart Torstensson skulle anfalla Danmark från Tyskland. Samtidigt anföll en annan armé Skåne, under fältmarskalk Gustaf Horn.

Målet för de bägge arméerna var att från två håll erövra Köpenhamn. Det var därför viktigt för svenskarna att erövra Malmö som belägrades av svenska trupper under hösten år 1644 och sensommaren år 1645.

Helsingborg och Landskrona

I februari år 1644 överskred Gustaf Horn riksgränsen och intog Helsingborg och Landskrona. Av de skånska fästningarna återstod därmed bara Malmö och Kristianstad.

I början på juni visade sig svenska trupper utanför Malmö och började att blockera staden. Något försök till stormning gjordes dock aldrig. Eftersom den svenska flottan inte behärskade Öresund blev blockaden aldrig fullständig.

Högkvarteret i Västra Skrävlinge

Svenskarnas högkvarter fanns i Västra Skrävlinge by där Gustaf Horn bodde med sin familj. Hans dotter Agneta Horn har beskrivit tiden i lägret varav det framgår att de svenska soldaterna var förlagda i bondgårdar hyddor och i tält.

Den 6 september år 1644 kom Christian IV till Malmö i spetsen starka danska styrkor. Det svenska lägret besköts av danskarna och svenskarna fick svårigheter med försörjningen av trupperna.

Den 27 september samma år satte svenskarna eld på sitt läger och drog sig tillbaka till Uppåkra. I augusti år 1645 återupptog Gustaf Horn belägringen av Malmö och högkvarteret förlades åter till Västra Skrävlinge.

Civilbefolkningen led svårt

Den 13 augusti 1645 slöts freden i Brömsebro men Horn blev kvar vid Malmö till in i september. Att civilbefolkningen fick lida svårt av kriget visas av en skrivelse från kyrkoherden i Husie och Västra Skrävlinge Jens Jensen Aars till kung Frederik III.

Han skriver att i samband med kriget blev huvudförsamlingen Husie och annexförsamlingen Västra Skrävlinge ”gandsche i grund ödelagt och nederbrut uden lidet aff en gaard i hoffuidsognet, i annexen uden 8 ringe hytter”

Fynd av hus från lägret

Vid schaktningsarbeten i Västra Skrävlinge 1971 upptäcktes resterna av 17 nedbrunna mindre hus som genom lösfynd kunde sättas i samband med det svenska lägret.