$left
$middle

Minska maten som slängs

Ta sista tårtbiten, rädda gurkan och ät resten av tacosen till lunch imorgon. Synd att slänga, ju.

Tips för att komma igång

  • Planera matlagningen och gör inköpslistor.
  • Lägg upp mindre portioner. Om du har mindre tallrikar minskar risken att lägga upp för stora portioner som sedan slängs.
  • Koka bara så mycket kaffe som du vet kommer att drickas upp. Blir det kaffe över ändå? Frys in i isformar och gör iskaffe!
  • Frys in matrester och råvaror som du inte hinner äta. Det mesta går att frysa!
  • Har bäst före-datumet passerats? Lukta och smaka på maten innan du slänger! Många varor är fullt ätbara långt efter sitt bäst före-datum.
  • Förbered plats i kylen där du lägger sådant som ska ätas upp först.
  • Planera för att ta tillvara och laga mat med rester en måltid i veckan.
  • När du äter på restaurang, be om att få med resterna hem.

Testa hur du ligger till med matsvinnet

Gör Livsmedelsverkets enkla test för att se hur du ligger till med matsvinnet idag.

Vad betyder datummärkningen?

Lär dig mer om skillnaden på bäst före-datum och sista förbrukningsdag med Livsmedelsverketså enkla guide.

Ta din insats till nästa nivå bli en maträddare!

  • Rädda mat i affärer. Låt inte utseendet bedra, utan välj gärna varor med kort datum om du ändå ska använda dem snart.
  • Gå med i rädda mat-grupper, till exempel Rude Food eller Svinnbruket.
  • Köp räddad mat för billigt pris på appar som exempelvis Too good to go eller Karma.
  • Rädda lökskal, grönsaksstumpar och fisk- och skaldjursrens och gör egen buljong eller fond.
  • Gå förbi grönsakshandlarna på torget strax innan stängning – då kan du ofta både rädda sådant som annars skulle slängas och få ett extra bra pris!
  • Lär dig fermentera och konservera mat som ett alternativ till frysen.

Vinster med minskat matsvinn

I Malmö slänger vi 35 kilo mat per person och år i hushållssoporna – istället för att äta upp den. Eftersom all matproduktion kräver energi och resurser blir detta en stor belastning för klimatet. Matsvinn står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen.

I Malmö, precis som i många andra svenska kommuner, blir matavfallet från de bruna papperspåsarna till biobränsle som bland annat bussarna kan köra på. Det är bättre för miljön än att bara låta det gå till spillo. Men trots det, så är det fortfarande tio gånger bättre för klimatet om vi äter upp maten – det är ju trots allt det den är gjord för.

I teorin kan du spara 72 kilo koldioxidekvivalenter per år genom att sluta slänga mat. Det är lika mycket utsläpp som en flygresa från Malmö till Stockholm orsakar.

*Koldioxidekvivalenter är ett begrepp för att prata om, och jämföra, de gaser som påverkar vårt klimat. Metan och lustgas räknas om till koldioxid.

Genom att bli bättre på att använda maten i köket i stället för att slänga den kan du spara mycket pengar. En familj på fyra personer kan spara 4 000 till 6 000 kronor varje år på att undvika matsvinn.

sv