Klimatrådslag i Malmö 2024

Övergripande rekommendation:

• Klimatrådslaget anser att Malmö behöver öka andelen grönområden för att öka invånarnas välmående och främja biologisk mångfald.
• Genom att se till att mycket av det människor behöver i vardagen finns nära där man bor vill vi minska behovet av transporter. Till exempel service, rekreation och mötesplatser. Det vi kallar ”flerkärnighet” eller ”tiominutersstaden”.
• Vi vill se att smarta mobilitetslösningar gör att biltrafiken kan minimera till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik.
• Vi vill att nybyggnation, samt ombyggnad av befintliga hus och områden ska göras på ett sätt som minskar klimatutsläpp från boendet och ökar resiliensen vid extremväder. Byggmaterial ska tas tillvara vid rivning och återbrukas vid
  nybyggnation.
• Vi vill att Malmö tar ansvar för att hålla havsmiljön levande.

Förslag 1: Fler mikroparker

Klimatrådslaget föreslår att staden möjliggör fler mikroparker där det idag finns hårdgjorda ytor, med fokus på områden som idag har dålig tillgång till grönområden. Befintliga grönytor bör också bevaras. Att göra om hårdgjorda ytor, till exempel parkeringsplatser, till små parker skulle ge fler Malmöbor nära tillgång till grönska. Vi vill också att gröna tak och gröna väggar används för att öka växtligheten. Dessa insatser
innebär fördelar i form av bättre luft, biologisk mångfald och minskat buller. De ger också svalka och kan ta emot vatten vid skyfall.

Förslag 2: Fler öppna dagvattenlösningar

Klimatrådslaget föreslår att det görs fler både små och stora öppna dagvattenlösningar i staden. Dessa kan bidra till att samla upp vatten vid skyfall, skapa en trivsam miljö och gynna den biologiska mångfalden. De öppna dagvattenlösningarna vill vi ska kombineras med insatser att bygga bon för djurlivet, exempelvis för grodor och salamandrar. Vattnet
föreslår vi ska renas effektivt med hjälp av biokol och lämplig växtlighet.

Förslag 3: Det hållbara resandet

Klimatrådslaget föreslår att hälften av alla trafikytor görs om till säkra gågator, cykelgator och bussfiler. Syftet är att minska utsläpp och buller, få en tryggare trafik, bättre framkomlighet för kollektivtrafiken och förbättrad folkhälsa. Det är viktigt att säkerställa framkomlighet för räddningsfordon och sophämtning.

Förslag 4: Den inkluderande staden

Klimatrådslaget föreslår att det i Malmö byggs hus och kvarter med blandade funktioner, som boende, förskolor, äldreboende, studentboende, LSS-boende, hunddagis, service och delningslösningar. Vi vill också att samverkan uppmuntras mellan dessa olika funktioner. Vi vill också se en blandning av hyresrätter och bostadsrätter och att byggande görs i beaktande av Boverkets regler för gestaltad livsmiljö. Syftet är att få till en demografiskt blandad och åldersblandad stad, vilket ger
ökad gemenskap och minskad segregation. Det leder också till en mer effektiv användning av byggnader och minskat behov av resande.

Övergripande rekommendation

Rådslaget vill att Malmö ska planeras för människor, inte för bilar. Vi vill se en ökad livskvalitet för Malmöborna och en minskad klimatpåverkan till följd av transporter. För att lösa transportutmaningen i Malmö rekommenderar rådslaget en kombination av att minska transport behoven, effektivisera transporterna samt öka andelen hållbara transportalternativ. Vår rekommendation är att människor ska kunna tillgodose sina behov närmare hemmet. Transporter är en effekt av andra beteenden, och våra förslag genomförs bäst i kombination med rådslagets övriga förslag. Våra förslag bygger på att göra det lätt att göra rätt och vi tror på belöningssystem för hållbara val. Våra förslag är en kombination av utökad cykelinfrastruktur och kollektivtrafik, effektiviserade varutransporter och införande av miljözoner, samt att genom enkät undersöka hinder och möjligheter för mer hållbara transportval. Sammantaget kan detta göra Malmö till en grönare och mer livskraftig stad.

Förslag 5: En enkät för att undersöka mobilitetsbehov och vanor för Malmöborna

För att ta reda på vad som hindrar och främjar ett hållbart resande i Malmö rekommenderar rådslaget att Malmö stad genomför en enkät för att få ett datadrivet underlag för åtgärder. Ett första steg är att titta på initiativet Coaction Lund, som har som mål att uppnå klimatneutralitet inom Lund, och hur de har gjort sin nulägesanalys.

Förslag 6: Kraftigt subventionerad kollektivtrafik med vision om nolltaxa

För att minska biltrafiken och öka användningen av kollektivtrafik så vill rådslaget se en kraftigt subventionerad kollektivtrafik med visionen att på sikt införa en nolltaxa om utfallet blir positivt. Ett exempel som har fungerat väl är den 49 EUR nationella biljett som införts i Tyskland med gott resultat. Vi tror att man behöver införa detta med varsamhet och i kombination med att stödja andra hållbara transportval som cykel. De som berörs är Region Skåne och Malmö stad, som redan idag subventionerar resor till dem över 70. En omfördelning av kostnaderna är nödvändig och vi ser att en större regional samverkan är nödvändig. Ett första steg är att införa sommarkortet året om, då månadskortet kostar 600 kr.

Förslag 7: Barnvänlig cykelinfrastruktur i staden

Rådslaget vill se en utbyggd och förbättrad cykelinfrastruktur i Malmö, i form av fler, bredare, färgade, tvåfiliga cykelvägar och tydligare skyltning. Vi rekommenderar också stöd till cyklister i form av gratis cykelskola, cykel-leasing, säkra cykelparkeringar, offentliga klockor, laddskåp för elcykelbatterier i staden och initiativ liknande Malmö By Bike. Det här ser vi kan nudga Malmöborna till att göra det lättare att välja cykeln och på så sätt minska biltrafiken i staden och göra det tryggt för barn att röra sig säkert. En trygg infrastruktur för barn är en god nivå att utgå ifrån även för vuxna. Ett första steg bör vara en inventering där behovet av förbättringar ses över. Ett exempel att ta lärdom av är Utrecht i Nederländerna, där man tyvärr breddat vägar för alla trafikslag, vilket lett till ett överfokus på transportleder. Så vill vi inte ha det i Malmö. Vi fick input om att tänka på påverkan för biltrafiken när cykelbanor byggs ut och om. Vi behöver absolut räkna på effekten på till exempel köer och vi behöver göra förändringen med respekt för den totala trafiksituationen i staden. Rådslaget vill dock vara tydlig med att det är det hållbara transportsättet som ska främjas.

Förslag 8: Införa miljözoner i Malmö innerstad

Rådslaget vill införa miljözoner i Malmö innerstad för att främja en fossilfri, trygg och levande innerstad med plats för grönytor och lek. I samband med detta behöver vi också stödja en mer hållbar mobilitet med till exempel mobilitetshubbar där man kan dela/låna hållbara transportmedel, och även införa bilpooler i krans/pendlar-kommunerna för att minska behöver av parkeringsytor i innerstaden. Man kan införa en kombination av både belönande och avgränsande incitament, såsom minskat antal parkeringsplatser, höjd parkeringsavgift och trängselskatt, samt skattelättnader för de som inte har bil. Aktörer i detta är både företag, stad och region. Ett första steg kan vara att bereda ett väl förberett ärende till Tekniska nämnden i Malmö stad, antingen i form av ett medborgarförslag, eller att förvaltningen själv skriver detta baserat på rådslagets rekommendation.

Förslag 9: Ett brett kultur- och fritidsutbud för barn och unga i alla stadsdelar

För att minska behovet av transporter vill vi främja ett brett kultur- och fritidsutbud för barn och unga i alla åldrar. Om vi har kultur- och fritidsaktiviteter nära så främjas hela det lokala livet då även andra typer av varor och tjänster gynnas, såsom lokala bondens marknader, reparationsservice och liknande. Detta främjar även sammanhållningen och det socialt hållbara Malmö som vi vill se. Ett första steg kan vara att se till att till exempel Kulturskolan och föreningsliv finns representerade med aktiviteter på varje skola.

Förslag 10: Effektiviserade varutransporter

Rådslaget ser att logistikcenter där olika privata transportbolag som levererar varor som privatpersoner köper online bidrar till en stor belastning på trafiken i innerstaden. Rådslaget vill se en effektivisering av varutransporter av privata varor. Vi vill se färre tomma transporter, mindre och färre lastbilstransporter och fler varutransporter med
cykel – med stor reservation för arbetsförhållanden för de anställda på dessa bolag. Det här berör många aktörer, såsom företagen som människor beställer ifrån, transportbolagen och kommunen. Det kommer finnas en ovilja och svårighet till samarbete, men just därför är det viktigt att det upprättas ett forum som når ut till samtliga berörda. Ett första steg kan vara att titta på de initiativ som redan idag finns för effektivisering för
offentliga transporter, och sätta utmaningen i händerna på rätt kompetens inom logistik. Ett förslag är att titta på och ta efter initiativet LFM30, som går ut på en klimatneutral bygg- och anläggningssektor med målet att effektiva varutransporter och klimatneutrala varutransporter.

Övergripande rekommendation

Klimatrådslaget rekommenderar att Malmöbor får tillgång till anpassad och inkluderande klimatutbildning och folkbildning, så att kunskap och förståelse om klimatkrisen når ut till alla. Vi vill att det skapas fler och mer tillgängliga demokratiska vägar för Malmöbor att påverka klimatbeslut, med snabbare och lättare processer för medborgare att engagera sig och delta i beslutsfattandet. Vi vill främja att individer kan göra klimatvänliga val.

Förslag 11: Alla måste veta

Förslaget är att alla Malmöbor får tillgång till anpassad, relevant och inkluderande klimatutbildning för att öka kunskap och förståelse. Denna ska ske långsiktigt och kontinuerligt på flera plattformar. Alla måste veta om klimatkrisen och dess konsekvenser, där fakta, statistik och kunskap
översätts på ett förståeligt sätt för individen (på lätt svenska, i klarspråk) så att alla förstår. Vi vill se att Malmö stad kommunicerar om det pågående klimatnödläget och framför allt att det finns hopp om framtiden om vi gör något nu!

Förslag 12: Medborgarnas klimatråd Malmö

Förslaget är att Malmö stad inrättar ett klimatråd bestående av medborgare i staden. Syftet är att skapa forum för diskussion och opinion, där medborgarna har insyn i politiken och får tycka till. Det ska vara ett forum där medborgarna kan presentera förslag, vara rådgivande och vara en tydlig remissinstans.
- Klimatrådet finns på stadsnivå och ska representera hela Malmö.
- Klimatrådet blir ett komplement till politiken, en form av soft power.
- Klimatrådet följer politikens processer och ska ske regelbundet och långsiktigt.
- Sakkunniga finns på plats för att säkerställa att frågor diskuteras med
utgångspunkt i korrekt och relevant fakta.
- Medborgarna får ersättning för att vara med, det ska vara en rättighet att ta tjänstledigt för att sitta med i klimatrådet.

Förslag 13: Hållbar och klimattydlig reklam

Förslaget handlar om att stadens reklam ska vara hållbar och fossilfri. Det är bland annat ett sätt att informera och ge individen möjlighet att göra kloka val samt att ge Malmö stad utrymme att kommunicera klimatfrågan:
1. Förbjud fossilreklam i Malmö stad
2. Vid reklam så måste det finnas varningstext, detta är skadligt för din hälsa, bild på naturkatastrofer osv. Malmö stad kan använda reklamplatserna för att kommunicera klimatfrågan.

Förslag 14: Områdesbudget

Förslaget är att ge Malmöbor vägar in i beslutsfattandet, där makten balanseras och Malmöbor ges makt att besluta bortom valen var fjärde år.
Förhoppningen är en ökad delaktighet och engagemang där medborgare kan förändra och utveckla sitt område mer aktivt. Vi hoppas också se en ökad dialog med politiker, vilket leder till ökat förtroendet och förståelse mellan politiker och medborgare. Områdesbudget blir ett sätt för medborgarna att ta över beslutsfattandet från politikerna i ett visst område, i en avgränsad fråga, under en viss period. Det vi vill se är att medborgare på lokal nivå (stadsdel, grannskap) får makt över att fatta
beslut och utveckla en liten del av sitt område genom pilotsatsningar 2026:
- Participatory budgeting, medborgare får vara med och bestämma över vad budgeten ska användas till. Medborgarbudget tilldelas exempelvis 3 områden i staden, där varje område får en budget på 1 miljon kronor för att utveckla och förbättra området utifrån klimat och miljö.
- Medborgare får vara med och utforma gata och/eller offentlig miljö i klimatvänlig riktning i sitt område.
- Planeringen ska ske genom samskapande former med aktiv dialog som alla kan rösta om. Sakkunniga och politiker på plats.

Klimatrådslagets övergripande rekommendation

Klimatrådslaget vill att Malmö stad:

• Vid beslutsfattande i högre grad tar hänsyn till de som inte har möjlighet att uttrycka sig - människor i andra delar av världen, de som idag inte har rösträtt, framtida generationer, och allt liv på jorden.
  I högre grad lyfter fram goda exempel på klimatsmarta livsstilar och områden med låga klimatavtryck.
• Skapar bättre förutsättningar för alla medborgare i staden att leva goda liv inom planetens gränser utan krav på en hög inkomst, med tillgång till bra boende, näringsrik mat, fri rörlighet, hälsosam rörelse, och kultur.
• Använder klimatomställningen för att lösa andra samhällsutmaningar. I praktiken innebär det sådant som att premiera klimatvänligt boende, klimatsmart mat, gröna transporter m.m.

Förslag 15: Stoppa matsvinnet genom stödjande strukturer

Vi föreslår att Malmö stad gör det lättare för medborgare att ta hand om svinnmat och svårare för butiker och restauranger att slänga ätlig mat. Några konkreta förslag för att möjliggöra detta är:
– Stötta initiativ och föreningar som redan gör detta som exempelvis Folkets skafferi och Svinnbruket.
– Tillgängliggöra en infrastruktur där butiker kan ställa ut överbliven mat i kylskåp som medborgare kan hämta. – Uppmuntra butiker som aktivt jobbar för att minska sitt matsvinn, t.ex. genom klimatkontrakt.

Förslag 16: Grön skatteväxling som styrprincip

Klimatrådet föreslår att Malmö stad inför grön skatteväxling som styrprincip. Staden ska arbeta kontinuerligt för att identifiera områden t.ex. tjänster, produkter och infrastruktur som är klimatskadliga och därmed bör fördyras samt andra områden som bidrar till att minska klimatutsläppen och därmed bör göras billigare. Några konkreta
förslag för att möjliggöra detta:
– Införa biltullar och använda intäkterna för att göra utvalda busslinjer avgiftsfria
– Höja taxor på fjärrvärme och avfallshantering och använda intäkterna för att subventionera återbruksbutiker. För att skapa acceptans hos medborgarna bör Malmö stad tydligt kommunicera vinsterna för både enskilda medborgare och staden som helhet. Förhoppningen är att Malmöborna på sikt ska köra mindre bil, bo i klimatsmarta bostäder och konsumera mer hållbart.

Förslag 17: Bättre utnyttjande av boyta

Klimatrådslaget föreslår att Malmö stad på olika sätt främjar kollektiva boendeformer och skapar strukturer så att boyta i högre grad anpassas efter behov. Några konkreta förslag för detta:
– Uppmuntra och underlätta former för inneboende för personer som bor stort.
– Erbjuda attraktiva kollektiva boendeformer för både unga och äldre vilket även minskar problemet med ofrivillig ensamhet.
– Möjliggör kollektivt boende som boendeform i hyresrätter.
– Vid ny- och ombyggnationer öka andelen gemensamma utrymmen såsom tvättstugor, hobbyrum, verkstad, kollektivkök etc.
– Förmedla hyresbostäder i förhållande till storlek på familjen.

Förslag 18: Nolltaxa för bussar i Malmö

Vi föreslår att Malmö stad inför nolltaxa på samtliga bussar inom staden samt uppmuntrar Region Skåne att införa nolltaxa för tåg och bussar inom regionen. Finansieringen görs via grön skatteväxling såsom vägtullar och uteblivna kostnader för biljettkontrollsystem. Ett första steg skulle kunna vara ett pilotprojekt på utvalda busslinjer. Detta skulle göra det lättare för medborgare att göra klimatsmarta val samt öka livskvaliteten och möjligheterna för låginkomsttagare att leva goda, hållbara liv.

Övergripande rekommendation

Klimatrådslaget rekommenderar att Malmö utbildar alla medborgare och höjer kunskapen kring välmående och olika hållbara livsstilar.

Förslag 19: Återbrukshubben – Förlänga livet på bruksvaror samt öka kunskapsnivån kring hållbar livsstil och konsumtion

Vi vill ha en grupp inom kommunal förvaltning som samordnar arbete kring återbruk, reparation och upcycling. Där kan medborgare få råd och hjälp med återvinning och reparation. Målsättningen med förslaget är att minska avfall och behov av konsumtion samt öka kunskapsnivån och medvetenheten. Hubben ska bland annat anordna workshops och utbildningar.

Risken finns att man inte når ut till alla medborgare om att hjälpen finns tillgänglig. Kommunikationen till medborgarna är avgörande. Idag är det billigare att köpa nytt än att reparera. De som berörs av detta är fastighetsägare, kommunen, medborgare, näringsliv, producenter och avfallsbolag. Staden kommer få ett stort behov av yrkesskickliga, reparationsrådgivare samt organisatörer och samarbetspartners som kan möjliggöra och tillgängliggöra detta. Vi vill att det ska bildas en samverkansgrupp mellan kommuner, fastighetsägare, civilsamhället och Malmöbor.

Förslag 20: Obligatorisk utbildning för barn och unga i hållbarhet utifrån de globala hållbarhetsmålen

Vi vill från tidig ålder implementera tanken om det hållbara. Vi vill införliva kunskap om hållbar konsumtion och livsstil i läroplanen. Hållbarhet ska vara ett kunskapskrav i alla kurserna där praktik varvas med teori. Som ett exempel i textilslöjden, där man lär sig materialkunskap, om klädernas klimatpåverkan samt att reparera och förlänga livslängden på textila produkter. Målsättningen är att skapa medvetna och informerade elever kring hur man lever en hållbar livsstil. Risken är att det får motsatt effekt hos ungdomar som är i en rebellisk fas. Viktigt att tänka på för att få med alla är att det är användbar kunskap som är praktiskt förankrad och tillgänglig. Man ska förstå hur man kan skapa förändring och skapa
faktisk skillnad. Det är viktigt att det känns betydelsefullt och användbart.
Det vi ser behövs för att realisera detta är vår skolminister, rikspolitiker via lokalpolitiker, sakkunniga samt experter som kan utbilda och skapa kursmaterial. Som första steg krävs en tydlig genomförandeplan.

Förslag 21: Hållbar konsumtion och lokal livsmedelsproduktion

Regional försörjning av lokala produkter. Högre självförsörjningsgrad, nyttja mark för biologisk mångfald samt skapa/möjliggöra jobb. Fler konsumenter av hållbara produkter. Öka utbudet av hållbara produkter inom handel, restauranger, caféer, matbutiker med flera som möjliggör hållbar konsumtion. Det största hotet är framtidens väderförhållanden, omvärldsfaktorer samt inflation. Minst 50 procent av produktutbudet ska vara lokalt och ekologiskt odlat. Öka tillgängligheten av växtbaserade produkter. Import av varor som produceras i Skåne ska reduceras genom skatt, moms och tull. Ett naturligt led av hållbarhet och lokalproduktionskonceptet är att reducera förpackningar och emballage. Där kan man utveckla lagstiftningen som redan finns gällande att återanvända förpackningar. Vi behöver skapa ett standardiserat system
som gör det enkelt för näringsidkare och konsumenter. Idag finns butiken Gram i Malmö som är ett gott exempel.

Förslag 22: Klimatkontrakt som guidar Malmöbor att fatta hållbara beslut

I klimatkontraktet får Malmöbor möjlighet att välja dom hållbarhetspunkter som man vill genomföra. Man kan få en större förståelse för hur jag som person kan skapa en hållbar
livsstil. Ambitionen är att skapa en morot för Malmöbor som gör det enklare att ändra sina beteendemönster. Många medborgare behöver vara delaktiga i processen att ta fram klimatkontraktet samt vidareutveckla detta framåt.

Övergripande rekommendation

I första hand behöver vi minska vår energianvändning, bli mer resurssmarta, effektiva och tänka cirkulärt. Utöver det behöver vi byta ut klimatskadliga energikällor (fossila, förbränning av plast och andra sopor för fjärrvärme) för resterande energi mot förnyelsebara varianter.
Vi behöver:

• Ha utrymme att tänka djupt och långsiktigt för att agera hållbart
  Minska energianvändning och byta ut fossilbaserad energi mot förnyelsebara källor (vind, sol, jord och vatten).
• Ta vara mer på blåsiga och soliga Malmö.
• Utforska fler low-tech lösningar (till exempel vattentankar på tak som värms upp av solen).
• Omvärdera och prioritera hur vi använder mark för att främja hållbar
  användning. Även tänka på möjliga symbioser/samanvändningar.
  Komplettera tekniska lösningar genom att utforska och använda oss av naturbaserade lösningar (till exempel reglera temperatur genom att plantera träd).
• Tänka igenom våra vanor, till exempel kan vi vara utomhus mer för att minska behov av energi, inte elda i spis / kolgrilla, tidsstyrning av energiförbrukning för att maximera användning när det finns hållbar energi tillgänglig.
• Minska på resursslöseri / onödiga förluster och i stället bli mer resurssmarta.
• Tänka och verka för mer kollektiva lösningar. Vad kan vi dela?
• Byta äldre resurskrävande energisystem (ventilation, värme, belysning med mera) mot mer energieffektiva system.
• Öka medborgarnas kunskap om följderna av energianvändning och alternativ till nuvarande leverne.

Förslag 23: Omställning – från plastförbränning mot hållbar värme

Sysav är Malmö stads största utsläppare, därför behöver krav ställas på deras arbete. Markanta utsläppsminskningar behöver ske, ej genom CCS (fånga och lagra utsläpp) utan i stället genom energieffektivisering.
Ersätt sopförbränning. Alternativa ersättare kan vara biofjärrvärme av biologiskt avfall (till exempel restprodukter, mänsklig och djuravföring) som producerar biokol och fjärrvärme. Alternativt solvärme eller
geotermi.

Förslag 24: Bredda vägen för förnybar energi

Malmö stad ska genom sitt nystartade bolag Malmös energi och hållbarhet AB satsa och investera i förnybara energislag. Till exempel geovärme, vindkraft, vågkraft, solenergi och energilagring.

Förslag 25: Minska minska minska energiförbrukning

Energiförbrukningen behöver framför allt minskas och energianvändningen bli smartare.
Detta vill vi verka för genom:
- Belysning, ventilation, maskiner och all förbrukning behöver där det kan bytas ut till energisnålare system samt verka för minskad användning.
- Informationskampanjer kring vilket utrymme för energianvändning som finns per individ, verksamhet, företag för att följa Malmö stads ambition att halvera sina utsläpp.
- Malmö stad behöver aktivt verka för att minska värme- och energiförluster. Exempelvis genom subventioner / ekonomiska incitament för att få fler privatpersoner, bostadsföreningar och bostadsbolag att isolera sina bostäder.

Förslag 26: Förnybar energi för bostäder och offentliga platser – samexistens och självförsörjning

Malmö stad behöver undersöka stadens mark- och ytanvändning. Bara för att en yta inte är tom behöver det inte betyda att den inte är användbar. Vi vill verka för mer samanvändning och symbios mellan olika behov, en yta kan tillgodose flera behov (till exempel vindkraftverk vid motorväg eller solceller tillsammans med jordbruk). Alla lokaler ska bli så självförsörjande på energi som möjligt samt ingå i ett cirkulärt kretslopp där exempelvis spillvärme tas vara på.

Detta kan ske genom att:
● Alla nya hus bör ha källor till förnyelsebar energi som exempelvis solceller och/eller småskaliga vindkraftverk på sig.
● Sätta förnybara energislag på och i befintliga bostäder, kontor, offentlig mark, busshållplatser osv.
● Dessa åtgärder ska vara en del av ansökan om bygglov.
● För att främja skiftet mot förnybara energislag kan inkomstbeprövade
subventioner erbjudas. Malmö stad kan tillsammans med utomstående aktörer även utforska möjligheterna till att erbjuda räntefria lån för att sätta klimatnytta före ekonomi.

Förslagen är överlämnade till Malmö stads politiker. Det är nu Malmö stads miljönämnd som ansvarar för att gå igenom förslagen och besluta kring hur de ska tas vidare. Ett förslag kan tas vidare på olika sätt, till exempel att det utreds på miljöförvaltningen, eller skickas vidare till berörd nämnd och förvaltning.

Malmö stad ska under ett uppföljningsmöte i början av 2025 återkoppla till deltagarna och rådslaget om hur staden arbetat vidare med förslagen.

Anmälan var öppen för alla Malmöbor som är minst 16 år gamla. Totalt anmälde 216 Malmöbor sitt intresse för att delta. Därefter lottade Klimatriksdagen, med hjälp av ett datorprogram, fram en grupp som matchade så väl som möjligt med Malmös befolkning, exempelvis utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och var i kommunen man bor. Detta för att vi vill ha en blandad grupp som speglar kommunens invånare.