Klimatordlista
Välkommen till klimatordlistan! Här förklarar vi ord och förkortningar som har med klimatomställningen att göra.
Världens länder har i Parisavtalet (COP21, år 2015) kommit överens om att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Redan 1,5 och 2 °C uppvärmning får betydande effekter på jordens klimat.
Biogas är ett helt förnybart bränsle som framställs av biomassa och består till största delen av metan. Biogas används till produktion av värme och el, och som fordonsgas. Den kan också användas som råvara eller energikälla inom industrin.
Koldioxidavskiljning eller koldioxidinfångning, som också kallas CCS (Carbon Capture and Storage), är en teknik som innebär att koldioxid i rökgaser från kraftverk, förbränningsanläggningar eller stora processindustrier avskiljs och komprimeras. Sedan transporteras den till en lagringsplats djupt ner i marken. Även begreppen CCS/U eller CCU förekommer, där tillägget U innebär Utilisation/användning; att insamlad koldioxid kommer till användning inom exempelvisindustri. Koldioxid som tas bort från atmosfären kan också kallas negativa utsläpp.
En cirkulär ekonomi är ett verktyg för att minska samhällets resursanvändning och den miljöpåverkan som följer av denna. Cirkulär ekonomi brukar beskrivas utifrån en biologisk och en teknisk materialcykel. Genom ett mer resurseffektivt nyttjande av materialen i respektive cykel kan deras livslängd och ekonomiska värde öka, samtidigt som man minskar användningen av ny råvara och mängden avfall.
Varje år ordnar FN en klimatkonferens någonstans i världen, dit världsledare, forskare och organisationer reser för att diskutera frågor om miljön och klimatet och förhandla fram lösningar och åtgärder. Dessa klimatkonferenser kallas COP (står för conference of the parties) och en siffra efteråt visar vilket nummer i ordningen mötet är.
Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar genom sin livsstil, och beskriver hur vår energiförbrukning och konsumtion påverkar miljön. Det ekologiska fotavtrycket är den yta som krävs för att producera resurserna som används och för att ta hand om avfallet. Begreppet används för att ge en konkret bild av vilken miljöbelastning vår livsstil innebär.
En effektivare energianvändning är en förutsättning för att Sverige ska nå miljömålen och skapa ett hållbart energisystem. Det finns många sätt att minska energianvändningen och flera tekniker som ger samma nytta men använder mindre el, värme eller bränsle. Energieffektivisering kan uppnås genom tekniska åtgärder och genom beteendeförändringar. Effektivisering kan till exempel åstadkommas genom förbättrad isolering av byggnader eller genom att välja mer energieffektiva installationer och apparater, bland annat för belysning och ventilation. Utbildning av drift- och underhållspersonal är viktig för att utrustning ska användas på ett energieffektivt sätt. I industrin kan man gå över till teknik som utnyttjar energin mer effektivt, till exempel i motorer och där man använder tryckluft.
Energilagring är ett sätt att tillfälligt lagra överskottsenergi från till exempel vindkraft, industrier och kraftvärmeproduktion. Energilagring kan buffra och flytta överskottsenergi från sommar till vinter. Det gör det möjligt att ha en större andel förnybar energi i våra energisystem, även om elproduktion från sol- och vindkraftverk är mer ojämn och årstidsberoende. Två exempel på tekniker för energilagring är borrhålslager och vätgas.
Fjärrvärme är ett storskaligt uppvärmningssystem som finns i många tätorter i Sverige. Värmen kommer till huset i form av hett vatten som har värmts upp i värmeverket. För att värma upp vattnet till en tillräckligt hög temperatur används olika bränslen, exempelvis rester från skogsavverkning, sopor och överskottsvärme från industrier. Många fjärrvärmeföretag använder en mix av bränslen beroende på ekonomi, lokal tillgång och hänsyn till miljön. Det heta vattnet transporteras i ett system av välisolerade rör under högt tryck. Vattnet leds till en fjärrvärmecentral i varje fastighet. I den finns värmeväxlare som utnyttjar det heta vattnet för att värma upp husets element och varmvattnet i kranarna. Det avkylda vattnet leds tillbaka till värmeverket, där det värms upp igen och leds tillbaka ut i systemet.
Plast tillverkad av fossil olja, se Fossila bränslen. När fossil plast förbränns frigörs koldioxid som varit bunden i oljan under miljontals år, och bidrar till att förstärka den globala uppvärmningen.
Fossila bränslen består av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De kommer från små vattendjur och växter som dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar. Under miljontals år har dessa organiska rester täckts av allt tjockare sedimentlager och utsatts för ökande tryck och temperatur, och som då sakta omvandlats till kol, olja och gas.
Fossilfrihet innebär att förnybara energikällor ersätter de fossila bränslena. Detta omfattar energirelaterade utsläpp från värme, el, transporter och arbetsmaskiner. Värt att notera är att plast gjord på fossila råvaror idag till stor del går till förbränning och bildar koldioxid, som då är av fossilt ursprung. Andra växthusgasutsläpp ligger utanför begreppet ”fossilfrihet”, till exempel metan och lustgas från jordbruk, fluorerade gaser från köldmedia eller produktanvändning.
El som produceras utan att släppa ut koldioxid till atmosfären. Exempelvis vindkraft, solkraft och vattenkraft. El som produceras i kraftvärmeverk genom att elda biobränslen (tex trädgrenar och andra rester från skogsbruket) räknas som förnybar då koldioxiden som släpps ut inte är av fossilt ursprung, utan kan tas upp av nya träd som planteras.
Den höjning av jordens medeltemperatur som sker på grund av att människor använder fossila bränslen. När fossila bränslen förbränns frigörs koldioxid, som samlas i atmosfären och förstärker jordens naturliga växthuseffekt så att mer värme stannar kvar på jorden och i haven. Det finns även andra växthusgaser än koldioxid, som inte bildas vid förbränning utan från tex djurhållning, men koldioxid är den största bidragande faktorn till den globala uppvärmningen.
Vindkraft till havs är ett vanligt förekommande energislag i Europa. Tekniken har flera fördelar: vindarna är starka och stabila till havs och kapacitetsfaktorn är hög. De kraftfulla turbinerna gör att en vindkraftpark kan producera lika mycket som ett kärnkraftverk.
FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är FN:s organ för att sammanfatta och bedöma vetenskapen relaterad till den globala uppvärmningen.
Kapacitetsbrist i elnätet kan liknas vid att det är "för trångt" i det elnät som transporterar en stor del av elen till området. Flera storstadsregioner i Sverige har sedan ett antal år tillbaka kapacitetsbrist i sitt elnät. Medan nätet byggs ut finns det andra möjligheter att avlasta elnätet, ett exempel är lokala marknader för effektflexibilitet.
Planering och åtgärder för att effekterna av klimatförändringar på samhället inte ska bli alltför allvarliga. Med förebyggande åtgärder är det möjligt att minska framtida kostnader för skador till följd av exempelvis översvämningar och erosion. Klimatanpassningsåtgärder kan bidra till mervärden som ger andra vinster för samhället som en attraktiv stad för boende, besökare och näringslivet, och ökad biologisk mångfald.
Ett annat ord för klimatpåverkan. Exempelvis ”Räkna ut ditt klimatavtryck”.
Storskaliga förändringar i jordens klimat, som inte är enskilda väderhändelser utan ett mer genomgripande mönster.
Sveriges klimatlag trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen lägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen. En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra.
En viljeinriktning som uttrycker hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska till ett visst år, i absoluta tal eller per invånare. EU, Sverige och Malmö stad har alla egna klimatmål, likaså många branscher och företag.
Om en verksamhet är klimatneutral har den nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det innebär att de utsläpp som sker från verksamheten kan tas upp av det ekologiska kretsloppet, kolinlagring i material eller med tekniska lösningar och därmed inte bidra till växthuseffekten. En förutsättning för att en verksamhet ska kunna räknas som klimatneutral är att de fossila utsläppen först minskat så mycket som möjligt innan resten ordnas genom kompensation med hjälp av kolsänkor/negativa utsläpp.
En strategisk och målmedveten förändring av samhällen, verksamheter, normer med mera. för att minska utsläppen av växthusgaser och skapa/behålla en god livskvalitet för människor. Klimatomställningen sker på många plan i samhället.
Sverige har ett oberoende klimatpolitiskt råd bestående av experter inom olika vetenskaper som varje år utvärderar regeringens klimatarbete och analyserar om vi kan nå klimatmålen.
Ett sätt att beskriva utsläpp av klimatgaser, med hänsyn till de olika växthusgasernas inbördes varierande bidrag till global uppvärmning. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton Co2e.
Teknik för att minska utsläpp av koldioxid till atmosfären genom att fånga in den från rökgaser vid förbränningsanläggningar, till exempel kraftvärmeverk. Se även CCS.
En metod som minskar mängden koldioxid i atmosfären genom att binda in den antingen i marken, i växtlighet eller på mekaniskt/ mineraliskt vis. Koldioxid som tas bort från atmosfären kan också kallas negativa utsläpp.
Konsumtionsbaserade utsläpp är växthusgasutsläpp som sker i hela produktionsledet för det vi konsumerar. Det innebär att man här även inkluderar växthusgaser som sker utomlands och i andra delar av Sverige för det som konsumeras i Malmö, alltså vid produktionen av importerade produkter till Malmö. Man räknar även bort exportvaror eftersom deras tillhörande växthusgasutsläpp ska räknas till det geografiska område där konsumtionen av varan sker.
Samtidig produktion av el (kraft) och värme, via förbränning i ångpanna kopplad till turbin med generator. Elen matas ut på elnätet och överskottsvärmen växlas över till fjärrvärmenätet.
Mobilitet handlar om människors möjlighet att transportera sig själva och gods till de platser de vill nå.
Allt som gör det möjligt för oss att transportera oss själva och gods till de platser vi vill nå; kollektivtrafik, bilvägar, järnvägar, cykelvägar, fordon av olika slag som åker på vägarna, fordonsdelningstjänster, lånecykelsystem, pendlarparkeringar, busshållplatser, med mera.
Så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp eller kolupptag på annat vis. På så vis blir de totala utsläppen “noll”. Nettonollutsläpp uppnås när de av människan orsakade utsläppen av växthusgaser (eller koldioxid) motsvarar det av människan orsakade upptaget av växthusgaser (eller koldioxid). Se även Klimatneutral.
År 2015, på COP21 i Paris, beslutade världens länder att ingå i ett globalt klimatavtal kallat Parisavtalet. Huvudsyfte med avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen och minska utsläpp av växthusgaser. Länderna som ställer sig bakom Parisavtalet har förbundit sig till flera långtgående åtaganden för att uppnå målet.
Resiliens är kapaciteten hos ett system, vare sig det är en skog, en stad eller en ekonomi, att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Begreppet resiliens handlar om både motståndskraft och anpassningsförmåga.
Naturresurser utnyttjas ofta över sin hållbara nivå. Därför måste samhället påverka våra handlingar i en mer miljövänlig riktning. Ytterst handlar arbetet med styrmedel om att Sverige ska kunna nå de nationella miljömål som riksdagen beslutat om. Sverige måste också kunna genomföra åtagandena i internationella miljöavtal, till exempel om klimat och biologisk mångfald.
Denna påverkan sker med olika typer av styrmedel. Styrmedel är instrument som kan användas för att få in skatteintäkter eller för att styra utvecklingen mot specifika samhällsmål. Koldioxidskatt, trängselavgifter, utsläppshandelssystem, miljötillstånd och informationskampanjer är några exempel på styrmedel.
De utsläpp som sker inom Malmös geografiska område.
Transporteffektivitet kan definieras som att trafikarbetet (i fordonskilometer) med energikrävande transportmedel som bil, lastbil och flyg minskar utan att människors tillgänglighet minskar. Med andra ord – att resa mindre med de mest klimatpåverkande och platskrävande fordonsslagen, men komma dit vi ska ändå.
Industriell och Urban Symbios (IUS) är ett strategiskt arbetssätt för att öka resursproduktiviteten genom samverkan. Strategin bygger på långsiktiga samarbeten mellan aktörer och sektorer som ökar värdet av underutnyttjade resurser och främjar miljöinnovation.
Gaser som absorberar och avger värmestrålning, och på så vis utgör grunden för växthuseffekten. Exempel är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), dikväveoxid (N2O), metan (CH4) och ozon (O3). Växthuseffekten är i sig en naturlig företeelse, medan människans utsläpp av växthusgaser förstärker den och ger upphov till antroprogen (människoberoende) global uppvärmning.
