Johannesskolan

Johannesskolan var vid tiden för sin tillkomst inte bara Malmös största folkskola, utan även en av Nordens modernaste skolor med plats för 1500 elever.

Johannes folkskola vid Nikolaigatan uppfördes 1909 efter ritningar av arkitekten John Smedberg (1851-1913) och var vid tiden för sin tillkomst inte bara Malmös största folkskola, utan även en av Nordens modernaste skolor med plats för 1500 elever.

Historik

1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas, varvid det krävdes av alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna att de inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare. Skolor för barn fanns emellertid långt tidigare på många håll i landet, men blev nu obligatorisk. Genom kyrkans undervisning kunde huvuddelen av befolkningen läsa redan i början av 1700-talet. Läskunnigheten kontrollerades då vid så kallade husförhör.

Samundervisning, slöjd och gymnastik

Samundervisning tillämpades i den svenska folkskolan. Man hade klasslärare i form av folkskollärare och småskollärare, inte ämneslärare som i läroverken, med undantag för praktiska ämnen som skolkök, slöjd och gymnastik med lek och idrott, och böckerna fanns i bänk.

Hygien och skolaga

Bland ämnena fanns läsning, räkning, skrivning, kristendomskunskap, teckning, geografi, historia och gymnastik med lek och idrott. I många skolor fanns även badkar för att barnen skulle lära sig vikten av hygien i en tid då sjukdomar fortfarande grasserade. Skolaga tillämpades, men från slutet av 1800-talet minskade dock användandet av agan och 1958 förbjöds den helt.

Folkskolan

Folkskolan var den skola som de flesta svenskar gick i, medan en minoritet fortsatte i läroverken. Att gå i läroverket kostade pengar och bara de mer välbemedlade hade råd att gå där. Fattigare barn kunde dock ibland få friplatser. 1878 års stadga föreskrev sexårig folkskola med tolv kurser, men det fanns även klass 7 och klass 8, vilka var frivilliga. De brukade kallas fortsättningsskola och fick från 1877 statsbidrag.

Kunskapstempel i en era av förnyelse

Det var Malmös industrialisering och därmed ökande folkmängd som föranledde byggandet av en så stor folkskola, ett såväl praktiskt som ekonomiskt sätt att ta hand om tidens stora barnkullar. Skolans volym berättar en del om tidsandan, estetiskt och funktionellt. Symboliskt kan den betraktas som kunskapens tempel i ett samhälle på väg mot förnyelse.

Arkitektur

Johannesskolans arkitektur är, liksom den närliggande Johanneskyrkan, jugendinspirerad med inslag av nyklassiska stilar som romerska rundbågar samt gotiska spetsgavlar och frontoner. Skolans praktfulla entré och huvudtrappa inramas av rustika granitpelare och exteriören påminner om ett engelskt medeltidsslott.

Beskrivning av byggnaden

Byggnaden har en flygel samt en 100 meter lång sluten huvudfasad. Skolan har även ett högt trapptorn. Yttermurarna är av rött tegel med band och fönster av glaserat tegel. Taket är beklätt med glaserat falstaktegel. Byggnaden har fyra ingångar, en av de är huvudfasaden och de andra tre är på motsatta sidan där det också finns en lekplats.

Moderniteten bestod bland annat i att de tidigare vanligt förekommande gemensamhetsbaden ersattes med 24 badkar med tillhörande duschar.

Så används byggnaden idag

Johannesskolan används fortfarande som skolbyggnad för grundskolan.