Malmö stadion
Malmös nya stadion för fotboll och friidrott invigdes 1958. Sedan dess har åtskilliga rekord slagits där, och Malmö FF har vunnit allsvenskan tretton gånger.
Stadion uppfördes inför världsmästerskapet i fotboll 1958. Men faktum är att stadsfullmäktige redan 1943 beslöt att bygga stadion vid John Erikssons väg. Men det planerade stadionbygget ansågs den gången ligga i vägen för det planerade bostadsområdet Lorensborg. Därför lanserades en alternativt placering vid Jägersro.
Bråttom med beslut
Men om det skulle spelas några matcher i Malmö under världsmästerskapet i fotboll 1958 var det bråttom. Beslut måste fattas. Därmed kunde Idrottsstyrelsens ordförande Harald Lindvall äntligen, den 5 juni 1956, ta det första spadtaget på tomten strax väster om Pildammsparken.
Stadion uppfördes på en av stadens historiska donationsjordar. Det är marker som historiskt sett tillhör staden och dess medborgare. Av stadens tre donationsjordar är denna den största. Den inkluderar sjukhusområdet, alla skolor på Rådmansvången, Konsthallen, Malmö Stadsteater/Opera, Malmö Idrottsplats, Pildammsparken och Stadionområdet.
Marken tillhörde Nytorps gård
De åkrar som stadion uppfördes på hade tidigare brukats av gården Nytorp. I närområdet låg förutom gårdarna Borgmästaregården och Lorensborg även småbruken Knutstorp, Johnstorp, Albinsro och Anneberg. Det ska också ha legat skolträdgårdar i området.
Uppdraget att rita stadion gick till arkitektparet Fritz Jaenecke och Sten Samuelson. De hade även Nya Ullevi i Göteborg på sitt ritbord. Därav vissa likheter. I tidiga skisser föreslogs stadion ha ett tak upphängt i pyloner. Med en kapacitet för 60 000 besökare. Men slutligen fick man nöja sig med drygt hälften.
Publikrekord som står sig
Den 28 maj 1958 invigdes det ståtliga bygget. Ett par dagar senare startade VM och en av de första matcherna spelades på stadion. Västtyskland slog guldtippade Argentina med 3-1. Samtidigt sattes ett publikrekord som kom att stå sig i alla tider: 31 156 åskådare!
Strax före matchen insåg domaren att ländernas tröjor var alltför lika. Tröjorna skulle inte gå att särskilja i den tidens svartvita tv-apparater. Några alternativa matchtröjor hade man inte på den tiden. Det hela löstes genom att Argentina fick låna och spela i IFK Malmös gula tröjor.
Hem för IFK och MFF
Efter att Malmö stadion invigts delade stadens två stora fotbollsföreningar på arenan. IFK Malmö fick en bra start på stadion. Framgångarna kulminerade 1960 då Malmös äldsta klubb slog till med derbyseger och allsvenskt silver. Samma år avancerade det gula laget ända till kvartsfinalen i Europacupen. Ett publikrekord för klubben sattes även detta år: 27 260 åskådare. Klubben spelade sina matcher på stadion fram till 2022 (med uppehåll 2000-2008).
I längden var Malmö FF det bättre laget. Mellan åren 1958 och 2008 vann klubben allsvenskan 13 gånger och 9 cupguld. År 2009 flyttade MFF till sin nya stadion.
Även friidrott
Malmö stadion har också varit hemvist för Malmö Allmänna Idrottsförening. MAI räknas som en av landets framgångsrikaste friidrottsklubb genom tiderna sett till antal SM-guld och profiler som Gunder Hägg, Ricky Bruch och Sven Nylander.
Under några år på tidigt 1990-talet lockas friidrottsvärldens hetaste atleter till Malmö stadion. Minnesvärt är galan 1991 då den ukrainska stavhopparen Sergej Bubka satte världsrekord.
På stadion kördes även speedway. Föraren Ove Fundin vann VM-finalen i speedway 1961, som avgjordes på Malmö stadion inför nästa 20 000 åskådare.
När Danmark blev mästare
Ett annat stort ögonblick i Malmö stadions historia var Fotbolls-EM 1992. England, Frankrike och Danmark spelade sina gruppspelsmatcher i Malmö. Den danska publiken förvandlade stadion till en rödvit gryta. Efter en vinst och en oavgjord match gick Danmark vidare i turneringen och stod till sist som guldmedaljörer.
Även rockkonserter
Under sina drygt 65 år har Malmö stadion bjudit på annat än bollar, sparkar, hopp och spring. Några av musikens allra största artister kom på besök. Bland annat har Stevie Wonder, Dolly Parton, Rod Stewart, Iron Maiden och Kiss stått för underhållningen.
Baltiska hallen och utbyggnad
Något år in på 1960-talet fick Jaenecke och Samuelson i uppdrag att även rita Baltiska hallen och arkitektparet satte även en svårslagen prägel på en del andra håll i stan.
Stadions norra läktare byggdes till senare. Därmed kom den ursprungliga byggnadens mjukt böljade våg att gå varvet runt. Dess form är minst lika unik som den på bevarade Ullevi i Göteborg.
Beslut om rivning
I samband med att stadion fyllde 60 år kom firandet av sig under ett rivningshot. År 2022 klubbades ett rivningsbeslut. Vad som ska hända med konstnären C O Hulténs abstrakta muralmålningar som pryder två väggar på södra läktaren är oklart.
2009 flyttade Malmö FF sina fotbollsmatcher från Malmö stadion till den nya grannen Swedbank Stadion. 2018 bytte den namn till Eleda stadion.
Fördjupning: Jaenecke och Samuelson
Fritz Jaenecke var tysk, född 1903 i Potsdam. Han fick sin utbildning i Dresden och tog sin examen i Berlin 1928. I Tyskland arbetade han bland annat med Egon Eiermann som på 1930-talet ansågs vara en av de främsta modernisterna i Europa.
Situationen hårdnade allt mer i Tyskland och Jaenecke belades med yrkesförbud sedan han vägrade att gå med i Reichskulturkammer, en institution som bildades 1933 inom ramen för den nationalsocialistiska kulturpolitiken.
På en byggnadsutställning i Berlin hade Jaenecke kommit i kontakt med en rad Malmöpolitiker och tjänstemän – bland annat Erik Bülow Hübe, förste stadsingenjör i Malmö. Jaenecke flyttade till Malmö 1937 och fick anställning hos arkitekten Carl-Axel Stoltz.
Under stora delar av 1940-talet drev Jaenecke sin egen arkitektverksamhet. Under dessa år ritade han bland annat entrén till Folkets park och en rad bostadshus på Kirseberg.
År 1950 slog sig Fritz Jaenecke samman med den tjugo år yngre, nyexaminerade skåningen Sten Samuelson. Det blev ett lyckat samarbete, där tysk expressionism kombinerades med svensk funktionalism, ofta med ett djärvt och expressivt formspråk som står i kontrast till samtida svensk arkitektur. Mycket av den Malmöarkitektur från 1950-talet som utmärker sig idag är signerad Jaenecke & Samuelson.
Paret ritade bland annat den så kallade "Boggivagnen" på Köpenhamnsvägen, bostadshuset på Båstadsgatan på Sorgenfri, delar av Lorensborg, marmorhuset på Fersens väg, det gula huset på Holmgatan, gamla Engelbrektsboden vid Hovrättsbron, atriumhusen vid Humlebäcksgatan på Djupadal, och kedje- och parhusen på Bülow Hûbes väg vid Limhamnsvägen.
Litteraturtips
- Andersson, Martin, Stadionbygget var kontroversiellt redan under planeringen. 2016. (Sydsvenskan)
- Karlsson, Knut. Stadionområdet: Malmö.
- Malmö Stadion byggs. Filmen ingår i Mitt hjärtas Malmö 5. 2007. (film)
- Malmö Stadion: en kulturhistorisk utredning.
- Malmö Stadion fyrtio år: 1958–1998.
- Månsson, Magnus, Malmö Stadion firar 50 år (art. i Skånsk idrottshistoria, 2008)
- Stadionutredningen 1952.
- Utredning om Stadionområdets framtida användning. 2001.
Sidan senast uppdaterad: