Stadshuset

Stadshuset har en påkostad marmorfasad mot Föreningsgatan. Trots detta kan byggnaden upplevas som ett anonymt och vardagligt kontorshus.

Det första stadshuset byggs

När Malmö på 1920-talet behövde bygga ut sin förvaltning utlystes en tävling om ett stadshus. Fram till dess hade en stor del av kommunens administration funnits i rådhuset. Arkitektparet Ewe & Melin ritade och den nya byggnaden, ett sexvåningshus i rött tegel med högt sadeltak och volutgavlar, invigdes 1924 vid Amiralsgatan. Förste stadsingenjören Erik Bülow-Hübe såg fram emot flytten då stadsplanearbetet ständigt krävde större plats och de rum han hade till sitt förfogande på rådhuset inte längre räckte till.

I det nya huset som också kallades ”stadens kontorshus” fanns bland annat stadsfullmäktiges kansli och drätselkammaren. Kvarteret Ledeburs södra del som vetter mot Henrik Smithsgatan var ursprungligen byggd som bostadshus men från 1930-talet blev hela kvarteret stadshus då olika offentliga förvaltningar började flytta in. Denna fastighet revs 1987 men det gamla stadshuset står kvar.

Ett nytt stadshus planeras

Den kommunala verksamheten började växa ur lokalerna på Amiralsgatan och fick sprida ut sig på flera ställen i staden på grund av platsbrist. Man planerade därför redan 1962 för ett nytt stadshus där man kunde samla hela verksamheten. 1965 bestämde stadsfullmäktige att säga ja till planen om att uppföra ett nytt stadshus vid platsen för Malmö idrottsplats. En kommitté fick uppdraget att planera vidare och ansvara för projekteringen. Det utlystes en arkitekttävling och det vinnande bidraget kom från arkitekten Richard This. 1970 tog man i fullmäktige beslutet att det nya stadshuset skulle uppföras enligt hans ritningar.

Motstånd och nya planer

Det nya förslaget med glasväggar och öppet kontorslandskap mötte dock massivt motstånd från både anställda och de fackliga organisationerna. Lösningen med de stora rummen accepterades inte av personalen och det ansågs att de tekniska lösningarna för byggnaden inte skulle fungera.

SKTF och SACO motsatte sig förslaget och fick gehör hos de politiska partierna med undantag av Socialdemokraterna. En motion som undertecknats av Moderaterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet lyftes i fullmäktige och då valde Socialdemokraterna trots egen majoritet att backa från sitt eget förslag.

Det nya stadshuset tar form

Det nya stadshuset blev i stället ett traditionellt kontorshus som byggdes en kort bit ifrån det gamla och stod färdigt 1985 i kvarteret Rapphönan vid August Palms plats. Arkitekten Sten Samuelsson och hans arkitektkontor låg bakom ritningarna. Huset placerades på trappstegssocklar precis som Riksbankens hus på andra sidan Föreningsgatan och den positionen visade byggnadernas viktiga betydelse.

Historisk plats

I det kvarter där det nya stadshuset uppfördes har det funnits många andra byggnader genom åren. Där fanns gården Andréelund, Almbackens utvärdshus och Malmös största bryggeri, Malmö Bryggeri AB. Det sistnämnda revs så sent som 1983 inför det nya bygget.

På Almbacken, där det vanligen dracks öl och spelades kägel, stegade agitatorn August Palm vintern 1882 upp i punschverandan i ett päronträd och höll ett socialistiskt anförande. Fler än 600 personer hade slutit upp för att lyssna, vilket gjorde att alla inte rymdes inomhus.

1904 såldes egendomen till Malmö stad och i slutet av 1930-talet revs Almbacken när det funktionalistiska gula tegelhuset uppfördes och Arbetsförmedlingen flyttade in. Huset är idag hopbyggt med stadshuset.

Ett nytt päronträd planteras

Då det nya stadshuset byggdes togs det gamla päronträdet ner. Den motion som lagts 1979 om att August Palm borde hedras med ett konstverk ändrades senare till ett förslag om att återplantera ett päronträd på samma plats som det ursprungliga. Efter flera år av undersökningar om exakt var trädet funnits kunde man 2016 plantera ett nytt päronträd på Stadshusets innergård.