Till lokal navigering Gå direkt till innehållet

Under februari-maj 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Bo 100

Bo 100. Arkitekten Ivo Waldhör med några av hyresgästerna

Bo 100. Arkitekten Ivo Waldhör med några av hyresgästerna

  • Monbijougatan 4
  • 1991

De allra flesta har väl någon gång passerat det färgglada Bo 100 huset nära Möllevången i kvarteret med det passande namnet Monbijou — mitt smycke (här låg en gång ett värdshus med det namnet). Bo 100 står för »hundra procent bra boende«.

Historik

Torn, burspråk, utskjutande balkonger, oregelbunden fönstersättning, grönska långt upp på fasaderna och inramat av stora träd och ringlande häckar gör det omöjligt att inte bli glad när man ser huset. En grå regnig Malmödag fungerar huset som en vitamininjektion. Det man inte ser, men som kanske är intressantare, är att det innanför fasaderna ryms fantasifulla lägenheter i ett boende med stor gemenskap och djupare värden än den rent estetiska upplevelsen.

Det är nu 20 år sedan huset kom till som en reaktion mot det alltmer standardiserade byggandet under några decennier som kröntes med miljonprogrammets ofta lite enformiga områden. Utgångspunkten för Bo 100 var att bygga på gemenskap, att vi är alla både lika och olika och att man tillsammans kan skapa ett trivsamt och tryggt boende. Bo 100 är resultatet av de boendes drömmar och behov — ett levande hus där skönheten liksom kommer »inifrån«. Ett boendeprojekt som hamnat lite i glömska, i en tid med mer individuella värden i fokus och en estetik med mindre variation.

Bo 100 började som idé i samband med bomässan i Malmö Bo, 1986. Hyresgästföreningen i Malmö upplevde att bomässan i mycket blev en traditionell byggproduktmässa mer än en idéburen bomässa. Samtidigt var arkitektföreningen med dess dåvarande ordförande Ivo Waldhör frustrerad över den i Sverige allt svagare arkitektrollen. På ett seminarium studerades erfarenheter från olika håll av inflytande i planerings- och byggprocessen. Detta blev startskottet för att i projektet Bo 100 skapa ett bostadskvarter med de boende i fokus.

Intresserade blivande hyresgäster och några arkitekter bjöds in för att resonera om ett boende som utgick från hyresgästernas drömlägenheter. Erfarenheter från olika håll samlades ihop och det bestämdes att testa en ny modell för att skapa ett hus med de boendes behov i fokus. För 39 familjer och ensamhushåll skräddarsyddes lägenheterna efter var och ens behov och önskningar. Det blev på så sätt ett väldigt varierat hus med olika planlösningar — ingen lägenhet är den andra lik — och samtidigt ett hus med flera gemensamma funktioner, allrum, gym och bastu. För besökare finns på vinden ett övernattningsrum och till huset hör en trädgård.

Huset idag

MKB äger huset men det administreras av de boende själva i en boendeförening. De boende medverkar i förvaltningen, uthyrning, sköter städning och trädgård mm. Man har hög kvalitet i förvaltningen och ett avsevärt billigare boende. Man hjälps åt även med sådant som ligger lite vid sidan om, till exempel bjuder på mat och driver studieverksamhet.

Trygghet och gemenskap är en viktig del, en annan är de tusenlappar som årligen sparas in genom den gemensamma förvaltningen. Man kan säga att huset fungerar som en bostadsrättsförening, men på många sätt bättre — ingen kan köpa sig in i huset och man eftersträvar en allsidig samman-sättning av hyresgäster.

Genom att avstå från en del av den traditionella förvaltningen och i stället göra denna tillsammans slipper hyresgästerna bekosta till exempel trappstädning och trädgårdsskötsel. Att som boende själv kontrollera beslutsstruktur med budget och administration är viktigt, men det som kanske särskilt flyttar fram positionerna i Bo 100 handlar om gemenskap och engagemang. Man kan undra om det inte är dags att i Malmö vidareutveckla denna fantastiska boendemodell.

Tord Ajanki, När hyresgästerna själva blev arkitekter. (Kommunalarbetaren 1991:16 s. 35-37.)
Ulla Hårde, Bo 100 — huset som hyresgästerna själva utformade. (Tidningen byggindustrin 1991:22 s. 15-22.)
Gunilla Lindahl, De ritade sina drömbostäder, nu har de flyttat in. (Vår bostad 1991:9 s. 76-79.)
Charlotte Löndahl, "Folk blir lyckliga när de ser huset där jag bor". (Grön stad 2000; november s. 8-9.)
Lena Peterson, Årets stadsbyggnadspris på plats. (Finform 1991:2, s. 6-7.)
Bengt Sager, Boken om Bo 100. 1991.
Sten Svensson och Stellan Westerberg, Bo 100 — 20 år av gemenskap. (Planering i Malmö 2011:3, s. 12.)
Ivo Waldhör, Bo 100, Malmö (Arkitektur 1991:8 s. 4-9.)
Ivo Waldhör, Process and product. (The Architectural review 1992:1141 s. 25-29.)

Dela

Relaterat