Soldattorpet

Soldattorp i Limhamn från 1800-talets andra hälft. Från 1959 en byggnad som idag tillhör Limhamns museum.

Historik

Exakt datum för uppförandet av denna byggnad är inte kartlagt, men torpet tillhörde Limhamnsgården. 1859 beboddes torpet av soldat Per Strandqvist. Från 1890 bodde här en knekt vid Södra skånska Infanteriregementet 1882, Roten nr 24 av Skytts kompani. Hans namn var Anders Lindros och han kom att bli Hyllies siste indelte soldat.

Indelt soldat

Som indelt soldat skulle Anders Lindros tre veckor om året vara ute på militärmanöver, i det här fallet var han infanterist och övade på Revingehed. Indelningsverket, som soldattorpen var en del av, upphörde 1901. Det hade sedan 1600-talet fungerat som ett militärt organisationssystem och innebar att en eller flera gårdar tillsammans avlönade en ryttare, båtsman eller soldat och gav dem ett soldattorp. Med detta ansvar slapp bönderna att betala skatt och att själva bli utskrivna som soldater.

Rotesoldaterna hade också civila yrken och Lindros arbetade som maskinoperatör på Skånska Cementfabriken. Efter Lindros död 1912 tillläts hans änka, Anna Lindros, bo kvar på torpet. Efter att hon i sin tur dog 1947 bodde en av deras döttrar, Frida, kvar. Efter dotterns död 1956 dömdes torpet ut som bostad. Byggnaden gjordes då om till museum.

Byggnaden

Byggnaden är uppförd på en kvarvarande del av Järavallen, en vall som formades för ca 7000 år sedan av Litorinahavet när Öresunds vattenyta låg betydligt högre än idag. Det ursprungliga huset var mer ålderdomligt än det ser ut idag. Golvet ska ha varit stampad lera och sannolikt var taket täkt av torv eller halm. Mitt i huset hade man en bakugn. Till höger i huset fanns de två bostadsrummen. Till vänster fanns svinhus, hönshus och vedbod. Det fanns inget avlopp och vatten fick man hämta i brunnen.

Ombyggnation

Omkring 1888-89 skedde en ombyggnad och upprustning av huset. Bland annat ska taket ha höjts. Efter ombyggnaden påminde byggnaden i utformningen mycket om den samtida bebyggelsen i Limhamn, i sin egenskap att vara en envåningslänga med sadeltak och skorstenar i taknocken. Äldre bilder visar att byggnaden åtminstone på 1930-talet som så många andra äldre Limhamnshus också hade papptak på trekantsläkt. I dag är dock taket belagt med rött tegel. Ett annat gemensamt drag med den äldre Limhamnsbebyggelsen är de släta fasaderna, gesimsen och de sexdelade fönstren.

Efter ombyggnaden fanns det i bostadshuset två tvårumslägenheter och en enrumslägenhet. Till soldatlönen hörde endast tvårumslägenheten, men soldaten fick själv disponera de hyresintäkter som kom in i övrigt. Med ombyggnaden försvann bakugnen, och ersatts av två garderober och ett skafferi. Lergolvet ersattes av trägolv och den öppna eldstaden av en spis. En vask av trä tillkom, men avlopp saknades dock fortfarande. Anders Lindros grävde då ett hål i jorden utanför torpet och satte där en tunna. Ett rör genom väggen ut i tunnan fick tjäna som ett primitivt avlopp. Avfallet i tunnan hälldes sedan ut på åkern. Husets planlösning har inte förändrats sedan Anders Lindros tid. Såväl innerväggar som innerdörrar finns kvar.