Stadsteatern (Malmö Opera)

Den 23 september 1944, invigdes Malmö Stadsteater och Konserthus. Den sades då vara norra Europas modernaste teaterbyggnad uppförd i en modernistisk arkitektur och med avancerad scenteknik.

Historik

Malmös första stora teater, Malmö Teater, grundades 1808, men slutade användas 1938. Diskussionen om en stadsteaterbyggnad som skulle ersätta Malmö Teater påbörjades dock redan 1903. Först 1931 bildades Föreningen Malmö Stadsteater för att uppföra en modern teaterbyggnad och en stadsteater innefattande talteater, opera, operett, balett, pantomim och symfonisk konsertverksamhet. En kraftfull ordförande och dominerande kommunalpolitiker vid namn Emil Olsson genomdrev teaterbygget under andra världskriget. Den nya teaterbyggnaden ritades av arkitekterna Sigurd Lewerentz, David Helldén och Erik Lallerstedt.

Ny teater utreds

Sigurd Lewerentz fick redan på 1920-talet ett utredningsuppdrag för en ny teater i Malmö och föreslog då en byggnad i utpräglad klassisk stil. Den plats man då tänkte sig var det som idag utgör Raul Wallenbergs plats. Lewerentz ursprungliga förslag fick dock ge vika för nya arkitektoniska strömningar i Sverige och husets utformning blev i funktionalismens anda. Huset byggdes på de gamla donationsjordarna strax utanför stadskärnan under åren mellan 1933 till 1944 och invigdes den 23 september 1944.

Europas mest moderna teater

Den färdiga byggnaden ansågs vara norra Europas mest moderna teater och ett veritabelt modernistiskt monument. Det var en sammansmältning av olika arkitekters viljor; förenklat kan sägas att Lewerentz främst arbetade med den tekniskt avancerade scenen och salongen, inte minst ur akustisk synpunkt, medan foajé, administrationsutrymmen och restaurangdel främst formades av Helldén och Lallerstedt. Slutresultatet blev en teaterbyggnad i vilken funktionalismens tankar och formspråk kom att kombineras med klassiska arkitektoniska drag och material.

En folkteater i demokratisk anda

Ambitionen hade varit att skapa en fondbyggnad i slutet av Fersens väg som skulle locka till sig folk ur olika samhällsskikt och konkurrera med biografernas utbud. Malmös ledande politiker ville att den nya teatern skulle vara en folkteater i demokratisk anda där klassiska teaterstycken skulle blandas med konsertföreställningar, boxningsmatcher och konferenser. Av denna anledning kom salongen att utformas med antikens amfiteatrar som förebild där åskådarna placerades i en hästskoform kring den utskjutande förscenen. Den gamla tittskåpsteaterns tid var därmed förbi.

Arkitektur

Malmö stadsteater är monumentalt placerad som en fondbyggnad i slutet av Fersens väg. Framför byggnaden breder en stor granitklädd piazza ut sig, vilken inramas av huvudbyggnadens uppglasade fasad och den lägre restaurangbyggnaden i vinkel. Hela komplexet trappas av från den stora huvudbyggnaden via den något lägre gamla administrationsbyggnaden, som idag inrymmer loger, till de ännu lägre administrationsbyggnaderna samt Intiman och orkestersalen i väster. Huvudbyggnadens uppglasade fasad mot norr utgör, tillsammans med den utskjutande restaurangflygeln i väster, framsidan som öppnar upp sig för allmänheten i det offentliga rummet, medan övriga byggnader av mer administrativ karaktär samt ”Intiman” ligger insmugna bakom grönskan i teaterparken och utgör på så sätt en form av baksida.

Återhållsam arkitektur med exklusiva material

Byggnadskomplexet karaktäriseras utvändigt av en relativt återhållsam avskalad arkitektur där funktionerna tydligt avspeglas i byggnadens olika delar. Materialvalen är lågmälda men exklusiva, framförallt om man betänker att byggnaden uppfördes mitt under andra världskriget med den materialbrist som då rådde. Allt är perfekt avvägt och balanserat och hantverkskvaliteten i utförandet är hög. Huvudbyggnaden och restaurangen har fasadmaterial i form av skivor av Ekebergsmarmor i kombination med partier som är putsade med ljust grå ädelputs med glimmer. Fasaderna bryts upp av stora glaspartier med fönsterbågar av ädelträ och samtliga plåtarbeten är utförda i koppar.

De administrativa byggnaderna

Byggnadskropparna av mer administrativ karaktär har fasader av lokalt handslaget gult Lommategel. Fasaderna bryts upp av regelbundet och symmetriskt satta perspektivfönster i smäckra dimensioner utförda i linoljefernissad ek, mahognylaserad teak och furu. Även dörrpartierna är utförda i ädelträ och tillverkades tillsammans med de flesta fönstren av Lewerentz egna verkstad Idesta.

Interiör med varierad konst

Interiören är mycket påkostad och den konstnärliga utsmyckningen tar sig olika uttryck. Flera konstnärer har bidragit. I foajén möts besökaren av Bror Marklunds skulptur "Thalia" från 1944. Den stora väggmålningen i övre foajén är målad av Martin Edmond och har motiv hämtade från Shakespeares pjäser. Gobelängen på motstående vägg är ett verk av Per Siegård och utförd av Barbro Nilsso . De specialritade möblerna i foajéer, loger och restaurang bär möbelformgivaren Sigrun Bülow-Hübes namn.

Byggnaden idag

Idag är det framförallt Malmö Opera som har verksamhet i byggnaden. Malmö stadsteater använder salongen Intiman på baksidan av byggnaden men bedriver annars sin verksamhet på Hipp som ligger på Kalendegatan. Malmö stadsteater är ett byggnadsminne sedan 1994.

Arkitektur

• Byggår: 1933–1944
• Arkitekt: Sigurd Lewerentz, David Helldén och Erik Lallerstedt
• Byggherre: Malmö stad

Byggnadsminne

Malmö Stadsteater (nuvarande Malmö Opera) är sedan 13 december 1994 ett byggnadsminne.