Flensburgska gården
Flensburgska huset, en handelsgård med anor från slutet av 1500-talet. Okänd fotograf/Malmö museum.
Flensburgska gården är en väl sammanhållen gårdsmiljö med byggnader av olika karaktär och byggnadsteknik från sent 1500-tal till 1900-tal.
Gårdens röda tegelhus med sina kritstensränder berättar om 1500-talets blomstrande handelsstad Malmö, då välbärgade köpmän lät bygga exklusiva hus i tegel med inspiration hämtad från holländsk arkitektur. I Malmö finns det fler bevarade tegelhus från 1500-talet än i de övriga skandinaviska länderna.
Husets historia
Flensburgska huset uppfördes troligen 1595 av köpmansparet Helmicke Ottersen och Kirstine Rasmusdatter. Efter Helmickes död sålde Kirstine till Söffren Christensen, som senare blev borgmästare i Malmö.
Gården var en av de större i staden och här fanns också korsvirkeslängor med stall och brygghus samt lagerutrymmen för handelsverksamhet. Det tänkvärda ordspråket - ”guds rike warer ewindelid – dog werden er forfengelid” - satt ursprungligen ovan porten till den korsvirkeslänga, som fram till senare delen av 1800-talet, låg utmed Skomakaregatan, uppförd av borgmästare Söffren Christensen. Att pryda husen med sådana här texter var vanligt på 1500- och 1600-talen. Idag återfinns portbjälken inmurad i fasaden på innergården.
Ett typiskt borgarhus
Flensburgska huset var ett typiskt borgarhus. Under dess första tid fungerade bottenvåningen som bostad och som magasin och andra våningen kanske även för fest. Magasinsfunktionen syns idag i södra gavelns öppningar för bommar och hissanordningar. Även de ursprungliga, mindre fönstren kan anas i murverket i fasaden mot Södergatan. Under 1600-talet kom dock hela byggnaden att användas som bostad.
Kronomagasin
Under 1700-talet genomgick Flensburgska huset flera förändringar, och fick 1734 en ny funktion som kronomagasin. Ett kronomagasin användes av lokala handelsmän som förrådshus för den spannmål som levererades till kronan som avgift för arrende och liknande.
Handelsmannen Flensburg
År 1827, då Malmö var en växande industristad på uppgång, köptes gården av handelsmannen Mathias Flensburg. 20 år senare återinreddes Flensburgska huset till bostad, nu på andra våningen. Det är denna rumsindelning vi ser idag, med rum i fil i den smala byggnaden. Där bodde Mathias son Theodor med sin fru Emelie Ståhle.
Gården var kvar i köpmanssläkten Flensburgs ägor fram till 1964, då Eva Flensburg donerade den till Malmö museum.
Malmös första kommunala byggnadsminne
Börssalen som förändrats under 1900-talets gång återställdes till ett tidigare skick, dock inte det ursprungliga. 1968 blev Flensburgska gården Malmös första kommunala byggnadsminne. I början på 1970-talet togs balkongerna mot Södergatan ner. Den anslutande gårdslängan i väster tillkom troligen efter Skomakaregatans länga, och fungerar idag som bostad. Bostad är det även i det lilla korsvirkeshuset inne på gården.
Fördjupning: Gårdens arkitektur
Flensburgska huset på hörnet Storgatan och Skomakaregatan är från 1595 och uppfört i rött tegel i storstensformat med dekorativa kritstensränder i fasaden. Detta var vanligt för den holländska renässansen som spreds till Sverige via Danmark. Huset kröns av pampiga volutgavlar.
Arkitekt/byggmästare kan ha varit stenhuggaren Daniel Tommisen som även arbetade med Svenstorps slott vid samma tid – slottet har stora likheter med Flensburgska.
Gårdens övriga tre byggnader är yngre och speglar framför allt senare delen av 1800-talet. Ett av husen inne på gården är i korsvirke och vittnar om ett traditionellt byggnadsskick som levde kvar långt in på 1800-talet i städerna.
Kronomagasin
Under 1700-talet omgestaltades Flensburgska huset dramatiskt. Innerväggar revs och skulpterade spisar, mönsterlagda stengolv, fönsterkarmar av sandsten togs bort och fönster murades igen. Exteriört förändrades byggnaden också, då tegelfasaderna putsades gula i den tidens ideal. På vinden syns magasinstiden i det förstärkande hängverket av stolpar, bjälkar och strävor som satts in i byggnadens norra del. På gavelns övre del syns portar och spår efter hissanordningar för magasinen på vinden.
Den Flensburgska eran
1827 genomfördes en andra omgestaltning av Flensburgska husets exteriör. Fasaderna putsades om och fick rusticering i hörnen och kring fönstren. Nya fönster och dörrar togs upp och ovanför portarna på Flensburgska huset tillkom två balkonger i empirestil.
År 1856 blev det salubod och kontor i bottenvåningen, som till dess behållit sin magasinsfunktion.
År 1875 flyttade handelsbolaget Flensburg och söner in och på Eva Flensburgs tid blev hela byggnaden kontors- och affärslokaler. På gårdens norrsida fanns fram till 1871 en stenlänga, som då ersattes av en liten stallbyggnad i korsvirke.
Korsvirkeslängan mot Skomakaregatan revs 1877 och ersattes av dagens putsade byggnad i två våningar, som harmonierade med Flensburgska husets dåvarande utseende.
I den nya byggnaden flyttade Theodors son Peter Flensburg in. Här planerades redan från början för tre butiker. Äldre butiksinredning finns också kvar i två av butikerna. I denna byggnad bodde sedan Eva Flensburg (dotter till Peter och Anna Flensburg), som initierade 1935 års restaurering av Flensburgska huset.
Under den genomgripande restaureringen togs bland annat putsen ner och de gamla tegelmurarna med sina kritstensränder blev åter synliga. Fönstren kunde också delvis återskapas.
Så används byggnaden idag
Flensburgska huset används idag som kontor och butikslokaler, övriga hus på gården är bostäder.
Litteraturtips
- Bager, Einar, Gamla gårdar i Malmö. 2, Flensburgska gården. 1937.
- Börjesson, Kerstin, Flensburgska gården. 2007.
- Dahlström, Hanna, Flensburgska huset. Kv. Oscar 25 & 26 inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län, arkeologisk förundersökning. 2006.
Sidan senast uppdaterad: