Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Ribersborgs kallbadhus

Foto: Werner Nystrand

  • Limhamnsvägen, Brygga 1
  • 1898
  • Byggnadsminne

Malmös stolthet, Ribersborgs kallbadhus, har överlevt många motgångar och stormar. Innan badet invigdes 1898 hette det Malmö Saltsjöbad.

Runt förra sekelskiftet var kusten utanför gården Ribersborg en stenig och långgrund hed med inslag av rutten tång. I bästa fall fanns det en och annan privat brygga. I övrigt var det svårt att bada. Därför ville käppfabrikör C H Richter uppföra en brygga med ett kallbadhus nedanför gården Ribersborg.

Gamla kallbadet revs

Malmös första kallbadhus låg i hamnen. När Nyhamnen skulle byggas låg det i vägen. Byggnaden skulle bort och lades därför ut på auktion.

Käppfabrikören, allmänt kallad "Käppa-Richter", ropade in badet i oktober 1897. Han betalade lite drygt 1 000 kronor för allt. Hans idé var att demontera det gamla badhuset och återuppföra det nedanför gården Ribersborg. Där låg sedan tidigare en hållplats för tåget mellan Malmö och Limhamn. Järnvägen löste transportfrågan för både byggmaterial och potentiella badgäster.

Lekande barn framför det gamla kallbadhuset.

Malmö gamla kallbadhus uppfördes 1867. Då det stod i vägen för utbyggnaden av hamnen auktionerades det ut, monterades ner och sattes upp igen vid Ribersborg. Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö museum

Dyra problem uppstod

Det hela gick inte utan problem. Vid pålningen stötte man på kalksten under sanden. Byggmaterialet räckte inte. Bygget blev dyrare än tänkt och därtill större än man hade tillstånd för.

Ändå lyckades man öppna Malmö Saltsjöbad som planerat, den 1 juni 1898. Åtminstone herravdelningen. Damerna fick vänta någon vecka till. Restaurangen utlovades vara tillgänglig ett par dagar senare. Vattentemperaturen uppmättes till 14 grader.

Malmö Saltsjöbad som det såg ut före 1902. Okänd fotograf / Malmö museum.

Ny direktör

Problemen under byggtiden ledde till att Richter ersattes på direktörsposten av Axel Taube, direktör för Malmö-Simrishamns järnväg (och senare farbror till trubaduren). Han bodde nära, på Fridhem i villa Axeltorp.

På Fridhem hade även Richter sitt sommarresidens, Villa Rosenholm med tillhörande park. Han och hans kompanjon glasmästare Wahlström hade stora planer. De ville göra om Rosenholm till ett badhotell med restaurang. Av dessa planer blev det emellertid inget.

Den förste skåningen i OS

Sonen Gerlach Richter spenderade mycket tid på kallbadhuset som då hade ett hopptorn. Han ägnade sig åt simhoppning och blev Malmös och Skånes förste OS-deltagare. Han deltog för Malmö Simsällskap vid jubileumsspelen i Aten 1906.

Simundervisning och tävlingar

Innan Simhallsbadet på Regementsgatan invigdes 1956 hölls i princip all simundervisning på Malmö Saltsjöbad. Badet var också hemvist för Malmö Simsällskap och det var också här (på Malmö Simstadion) som dåtidens simtävlingar hölls. Här fostrades ett stort antal simmare och simhoppare genom åren. Efter Gerlach Richter deltog ett tiotal simmare från Malmö i OS.

Glada flickor i olika åldrar i baddräkt uppställda för foto.

Simskola för flickor på kallbadhuset. Okänt år. Foto: Otto Ohm / Malmö museum

Flicka dyker från hopptorn på kallbadhuset.

Flicka dyker från hopptornet. Okänt år. Foto: Otto Ohm / Malmö museum

Svartvitt foto av publiken på simuppvisningen inne på kallbadhuset.

Simuppvisning på Malmö saltsjöbad. Okänt år. Carl Wilhelm Roikjer / Malmö museum

Den främsta av dem alla var Sally Bauer. Hon tävlade inte i OS men satte 17 individuella svenska rekord i bansim. Hon simmade också över Öresund och blev världsberömd när hon simmade över Engelska kanalen 1939. Tolv år senare gjorde hon om bedriften och satte svenskt rekord av bara farten.

Även 1900-talets störste skånske idrottsman, Gunnar Larsson, tog sitt första simtag i simskolan på Malmö Saltsjöbad. Vid OS i München 1972 blev han dubbel guldmedaljör.

Flera stormar och en folkstorm

Genom åren har kallbadhuset drabbats av åtskilliga stormar. Julstormen 1902 var förödande. Det var efter den som kallbadhuset fick utseendet det har idag. På trettiotalet blev det modernt med nakenbad och man byggde ett insynsskydd mellan herr- och damavdelningarna. På fyrtiotalet var kallbadhuset som populärast med cirka 5 000 besökare vackra sommardagar. Men sedan minskade antalet badgäster successivt, detta trots att badet 1962 fick sin första vedeldade bastu. 1966 tog Malmö stad över driften av kallbadhuset.

Kallbadhuset utan brygga och stormigt hav.

Kallbadet skadades svårt vid julstormen 1902. Det var efter det ovädret som badet fick det utseende som vi ser idag. Foto: Harald Bager / Malmö museum

Klassat som byggnadsminne

En vårstorm 1988 skadade byggnaden svårt. Stadens styrande ville riva och istället bygga ett nytt kallbadhus någon kilometer närmare centrum, men efter vårstormen följde en folkstorm. Den fick politikerna att tänka om. Den sönderblåsta byggnaden renoverades ännu en gång. År 1993 lade Malmö stad ut driften på entreprenad. 1995 blev Ribersborgs kallbadhus klassat som byggnadsminne.

Från Malmö Saltsjöbad till Ribersborgs kallbadhus:

1898. Den 1 juni öppnade Malmö Saltsjöbad.
1899. Direktör Richter byts ut mot Axel Taube.
1902. Den svåra julstormen raserar delar av kallbadet.
1909. Inför skånska distriktsmästerskapet i simning och simhopp får badet ett (nytt) hopptorn.
1910. Badhuset går med vinst efter tolv förlustår.
1914. Inför Baltiska utställningen och Baltiska spelen invigs Malmö simstadion.
1921. En kraftig storm förstör åter delar av byggnaden.
1939-1945. Halva badhuset spärras av för militära ändamål.
1944. Bassängen blir djupare och en ny läktare byggs inför SM i simning.
1945. Restaurangen renoveras och nyinvigs. El installeras.
1948. Malmö Saltsjöbad AB firar 50 år.
1956. Malmö stad köper in sig i aktiebolaget.
1962. Uppförs en vedeldad bastu.
1965. Hopptornet plockas bort.
1966. Malmö stad tar över driften av Ribersborgs kallbadhus.
1973. En svår storm slår allt i spillror. Dusch och vattenklosetter installeras.
1988. Byggnaden sargas åter i en höststorm.
1989. En rivning diskuteras.
1990. Fråga om byggnadsminnesförklaring väcks.
1991. En ny stenbarriär ska skydda huset.
1995. Beslut om byggnadsminnesförklaring.
1996. Omfattande renoverings- och underhållsarbeten påbörjas.
2001. Den vedeldade bastun på herrsidan totalförstörs efter en brand.
2009. Stängt under ett halvt år för en genomgripande renovering.

  • Bengtsson, Lars-Gunnar & Jönsson, Per (red). Ribersborgs kallbadhus och badvanor genom tiderna. 2016.
  • Hellqvist, Maria, Ribersborgs kallbadhus. Installation av luftvärmepumpar mm. 2011.
  • Jacobson, Bengt, Ribersborgs kallbadhus. Vårdplan. 2000.
  • Kindblom, Inga, Badhus. Bad och badande före 1950. 1995.
  • Ljungberg, L., Något om friluftsbad i äldre tiders Malmö. (Elbogen 1992, s.149-154.)
  • Reisnert, Anders & Pluntke, Suzanne, Ribersborgs kallbadhus. 2000.
    Ribersborgs kallbadhus: och badvanor genom tiderna. 2016
  • Schlyter, Olga, Ribersborgs kallbadhus. Utbyte av pålverk mm. 2009
  • Willard, Lena, Ribersborgs kallbadhus. En jämförelse av herr- och damavdelningen ur ett genusperspektiv. 2000.

Sidan senast uppdaterad:

sv