Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Malmö stadsbibliotek

  • Kung Oscars väg 11
  • 1905

Att kunna låna böcker på biblioteket ses numera som en självklarhet. Men så har det inte alltid varit. Malmö stadsbibliotek började i liten skala 1905 på Adelgatan.

Kunskap är makt. Källa till kunskap är böcker. I folkhemmet Sverige var det viktigt att alla hade tillgång till denna skatt.

Tanken med låneböcker fanns redan på 1800-talet men det skulle dröja fram till 1905 innan Malmö fick sitt första kommunala bibliotek.

Privata läsesällskap

År 1829 startade Sällskapet Föreningen ”en allmän klubb- och läsesällskapsinrättning för alla stadens bildade folk-classer”.

1800-talets bokhandlare erbjöd inte sällan att låna ut böcker, mot en avgift. Den tjänsten tillhandahöll exempelvis Bernhard Cronholm, Snällpostens grundare. Redan 1838 hade han öppnat en bokhandel med tillhörande förlagsrörelse och bibliotek.

Arbetarlitteratur

Ett lånebibliotek för arbetarklasen öppnade 1855, under kyrklig ledning. Därefter grundade Arbetarföreningen ett bibliotek och på 1880-talet tillkom Malmö socialdemokratiska förenings bibliotek som från 1893 rymdes i nybyggda Folkets hus på Skolgatan. Samlingen som gick under namnet Malmö Arbetarbibliotek växte i omfång och politisk betydelse.

Ett bibliotek för alla

Ungefär samtidigt, några år in på det nya 1900-talet, beviljade stadsfullmäktige pengar till ett allmänt bibliotek. Malmö biblioteks- och föreläsningsförening fick i uppdrag att hålla i verksamheten.

År 1905 öppnade så Malmö stadsbibliotek för allmänheten. Deras första lokaler låg en våning upp i hörnet av Adelgatan och Kansligatan, granne med hotell Tunneln. Alla var välkomna, under förutsättning att man följde gällande ordningsregler, som att ”tillträdet är fritt för varje nykter, anständig och snygg person”.

Hotell och restaurang Tunneln på Adelgatan med Stadsbiblioteket på hörnan mot Kansligatan. Foto: Otto Ohm / Malmö museum

Kostymklädda män i olika åldrar sitter och läser. Ljuset faller in från fönstren till höger.

En av läsesalarna på gamla Stadsbiblioteket på Adelgatan. Okänd fotograf / Atelier Jonn / Malmö museum

Blygsam utlåning

Verksamheten sköttes av en bibliotekschef och hans kvinnliga assistent. Vid årsskiftet 1905–1906 hade Malmö stadsbibliotek 94 registrerade låntagare. Biblioteket förfogade över drygt 1500 böcker som kunde beställas fram till läsesalen. Hemlån accepterades bara för personer bosatta i Malmö, mot en deposition på 5 kronor eller till långivare med godkänd borgenär.

Första barnbiblioteket

Under Baltiska utställningen 1914 öppnades Malmös första barnbibliotek. Efter utställningen fick barnböckerna ett nytt bibliotek som iordningställdes i en lägenhet i det så kallade Centralpalatset på Södra Förstadsgatan 38.

Stadsbiblioteket blev kommunalt

År 1927 övergick Stadsbiblioteket i kommunal regi och flera filialer tillkom. Arbetarbiblioteket på Skolgatan blev en första filial och därefter Limhamn, Fosie, Kirseberg och Husie.

Stadsbiblioteket hade nu vuxit så pass att man började leta efter nya lokaler.

Jakten efter nya lokaler

En idé var att uppföra en ny byggnad mittemot polishuset, på Davidshallstorg, där parkeringen ligger idag. Den tanken skrotades dock, troligen därför att tomten inte räckte till. Antalet registrerade låntagare var nu runt 13 000 och samlingen allt mer skrymmande.

Vänner drev frågan

I början av 1940-talet bildas föreningen Malmö stadsbiblioteks vänner som drev på lokalfrågan. Och 1946 kunde så äntligen Stadsbiblioteket flytta in i nya lokaler, det vill säga i Malmö museums gamla lokaler i Slottsparken. Mittemot låg Realskolan i Malmö (idag Sankt Petri skola). Detta sedan museet flyttat till sina nuvarande lokaler i Malmöhus slott. Under kriget hade också Skånska luftvärnen nyttjat byggnaden som förläggning.

Byggnaden

Byggnaden uppfördes 1901. Arkitekten John Smedberg hade några år tidigare fått i uppdrag av stadsfullmäktige att rita nya lokaler för Malmö museum. Arbetet utfördes i samarbete med arkitekten Fredrik Sundbärg.

Byggnaden fick en slottsliknande form i nationalromantisk anda och med referenser till skånska renässansslott, till exempel Trolleholm.

Nytt huvudbibliotek?

Redan på 1960-talet hade biblioteket vuxit ur sina lokaler. Malmös styrande tog upp frågan om ett nytt bibliotek i olika omgångar under 1960- och 1970-talen. År 1963 väckte dåvarande stadsbibliotekarien Bengt Holmström tanken på ett nytt huvudbibliotek. En lång, intensiv och invecklad process inleddes.

Dansk arkitekt kom med förslag

Vid mitten av 1980-talet planerades ett nytt bibliotek vid Triangeln. Den planan lades ner och istället riktade man in sig på att bygga ett nytt huvudbibliotek väster om och i anslutning till det befintliga biblioteket. Den danske arkitekten Henning Larsens förslag vann den utlysta arkitekttävlingen.

I mars 1994 startade bygget. Drygt tre år senare kunde dåvarande statsminister Göran Persson inviga etapp ett av det nya huvudbiblioteket. Etapp två var renoveringen av den gamla biblioteksbyggnaden. Även då var Henning Larsen ansvarig arkitekt.

Ett bibliotek i världsklass

Den 24 september 1999 stod det nygamla Stadsbiblioteket helt klart, med tre delar: Ljusets kalender, Cylindern och Slottet (den gamla byggnaden). Biblioteket har utsetts till ett av de tolv vackraste biblioteken i världen. I Sverige har det belönats med det prestigefulla arkitektpriset Kasper Salinpriset.

  • Andersson, Från Skåne. Noteringar om böcker och bilder ur Malmö stadsbiblioteks Malmö- och Skånesamling. 2005.
    Bokstavligt 100 år. Malmö stadsbibliotek 1905-2005. 2005.
  • Carlgren, Frida, Det älskade biblioteket. 2010 (pdf)
  • Carlsson, Hanna, Den nya stadens bibliotek. Om teknik, förnuft och känsla i gestaltningen av kunskaps- och upplevelsestadens folkbibliotek. (Lunds studies in arts and cultural sciences 3.) 2013.
  • Gentili, Bo, Ett långt provisorium. Malmö stadsbibliotek i hotell och restaurang Tunneln 1905-1946. (Elbogen 2005, s. 139-147.)
  • Gentili, Bo, Framtiden börjar i det förflutna. 2014
  • Gentili, Bo, Det klassiska biblioteket. Malmö stadsbibliotek 1955 till 1975. (Elbogen 2012, s. 5-10.)
  • Holmström, Bengt, Krogbråk och Triangeldrama. Huvudbiblioteksdiskussioner i Malmö under nio årtionden. 1989.
    En lärandemiljö för ett samhälle i förändring. 2015
  • Lundström, Josefin, Biblioteket som offentligt rum och mötesplats. 2016.
  • Nosslin, Folke, Malmö stadsbibliotek 1905-1946. Minnesskrift vid invigningen av nya stadsbiblioteket. 1946.
  • Persson, Mårten, Ljuset i Ljusets kalender. Några reflexioner kring ljus och ljusbehandling i det nya stadsbiblioteket i Malmö. 2004.
    Tidernas bibliotek. Malmös nya stadsbibliotek som vision och verklighet. 1997.

Sidan senast uppdaterad:

sv