Jörgen Kocks hus

Byggherren Jörgen Kock var både myntmästare och borgmästare i Malmö. Den gård han påbörjade 1523, Jörgen Kocks gård, är stor och representativ.

Historik

Under 1500-talets första hälft uppförde borgmästare och prominenta personer ur borgerskapet magnifika byggnader i Malmö. Dessa byggnader symboliserar det framväxande borgerskapets strävan att få en ekonomisk och politisk plattform i det dåtida samhället och är sällsynta i Skandinavien.

Malmö står i särklass vad gäller bevarade tegelhus från 1500-talet. Den förnämsta exponenten för denna arkitektur är Jörgen Kocks gård på hörnet av Västergatan och Frans Suellsgatan i centrala Malmö.

Fått namn efter Jörgen Kock

Jörgen Kocks gård har fått sitt namn efter sin upphovsman, myntmästaren och borgmästaren Jörgen Kock. Byggnaderna uppfördes på hans beställning mellan åren 1522 och 1525.

Tomten kan spåras ända tillbaka till år 1392 då Fru Margaretha Strangesdotter testamenterade tomten och dess dåvarande byggnader till Lunds Domkyrka. Tomtens läge, vid korsningen av den stora huvudgatan ”Den lange adelgatan” och ”stredet” som ledde ner till hamnporten och Malmös viktiga skeppsbrygga, var handelspolitiskt strategiskt, då det var den viktigaste handelsknutpunkten i dåtidens Malmö.

Gården var betydligt större än idag

Under Kocks tid bestod gården av fler hus än idag och tomten var betydligt större. Gården hade karaktären av huvudgård där även andra underlydande gårdar i staden hörde till fastigheten.

Myntslagning

Från 1444 förlades Danmarks myntslagning till Malmö. Jörgen Kock omtalas som myntmästare för hela Danmark år 1518, då han blev kung Christian II:s myntmästare. Han bodde vid denna tid på Myntergården i Malmö, beläget öster om Erik av Pommerns kastell, föregångaren till det nuvarande Malmöhus slott. Efter att Malmöhus 1526 blev ett eget län fick myntslagningen flytta ut från kastellområdet för att lämna plats åt den nye länsherren. Tillverkningen flyttades då till myntmästaren Jörgen Kocks egen gård. År 1536 upphörde myntverksamheten helt i Malmö.

Senare ägare av nobelt slag

Gården kom efter Jörgen Kocks död 1556 att ägas av flera olika adliga familjer. Allt efter som åren gått och ägarna har skiftat har gårdens hus anpassats efter ny användning och nya stilideal.

Handelsmannen Frans Suell köpte gården

1770 inköpte handelsmannen Frans Suell gården och gjorde den till sin bostad. Frans Suell skulle komma att bli en av Sveriges rikaste borgare. På sin stora tomt lät han uppföra en tobaksfabrik. Han uppförde i staden också en sockerfabrik och en klädesfabrik; han anlade även ett tegelbruk i Lomma och började med kalkbränning i stor skala i Limhamn. 1774 började han också anlägga Malmö hamn och han var en av initiativtagarna till inrättandet av en stor bank i Malmö.

Lorens Kockum tog över gården

Efter Suells död kom gården i svärsonen Lorens Kockums ägo och övergick 1825 till sonen Frans Henrik Kockum. Denne kom att bli en stor industrimagnat i Malmö och grundade bland annat Kockums Mekaniska verkstad och varv. Denna historiska koppling till gården gjorde att Kockums på 1960-talet inköpte Jörgen Kocks gamla gård och också bekostade den omfattande renoveringen/ombyggnaden av gården som då genomfördes.

Arkitektur

Av den forna gården återstår i dag tre byggnader. Ursprungliga fasader har murar av rött storstenstegel med utsmyckningar i formtegel och kalksten och vilar på en sockel av släthuggen kalksten. Det röda teglet, som husen är murade av, tillverkades vid det tegelbruk som Kock lät anlägga i staden.

Målat med kalkfärg

Hela byggnadskomplexet har från början varit målat med kalkfärg i engelskt rött, blinderingarna i nischerna har varit vitkalkade. Samtliga kritstensdetaljer har varit bemålade i flera färger. Gården med sina ståtliga tegelbyggnader speglar medeltida byggnadstraditioner men här kan också spåras influenser från renässansens stilideal. Stilmässigt kan man i fasaden således se såväl drag av tegelgotik som en tidig nederländsk renässans.

Huvudbyggnad med praktgavel

I den ståtliga huvudbyggnaden bodde Jörgen Kock och hans hustru, Citze Kortzdatter van Nuland. I bottenvåningen fanns även Kocks kansli. Byggnadens monumentala nordgavel vänder sig ut mot havet och har en stor del av sin utsmyckning i formtegel, kritsten och danienkalksten bevarad. Den kostbart utsmyckade gaveln har inte någon motsvarighet bland bevarade hus i övriga Norden. De spiralhuggna fialerna som kröns av sköldbärande lejon, masverk och cirkelrosetter är huggna i kritsten liksom madonnan i hörnnischen.

Okänd byggmästare

Det är inte fastställt vem som var byggmästare. Med tanke på Kocks starka band till den danske kungen samt byggnadernas drag av tidig nederländsk renässans finns det en stark teori om att det kan ha varit holländaren Michiel Heinrick van Haerlem, ansvarig byggmästare för Christian II:s byggnadshytta i Köpenhamn, som är upphovsman.

Banklokal, festsal och tjänstebostäder

Till huvudbyggnaden hör den mindre salslängan mot Stortorget. Här fanns i bottenvåningen Jörgens banklokal och i ovanvåningen hans privata festsal. Längan utmed Västergatan var ursprungligen uppförd som ett radhus i två våningar, en hyreslänga inredd med tre bostäder för högre tjänstemän vid myntverket.

Gården restaureras

Jörgen Kocks gård restaurerades och rekonstruerades 1967 under ledning av arkitekt Sture Kelfve på ett för tiden typiskt sätt. Den ursprungliga planlösningen är till stora delar okänd. Rekonstruktionen grundar sig på antaganden och jämförelser med andra 1500-talsbyggnaders planlösningar. Rester av ursprungligt dekorationsmåleri finns i huvudbyggnaden och i stortorgslängan. Jörgen Kocks gård var den första av Malmös 1500-tals gårdar som restaurerades och är byggnadsminne sedan 1993.

Byggnadsminne

Jörgens Kocks gård är ett byggnadsminne .