Jörgen Kocks hus
%20j%C3%B6rgenkock.jpg)
Jörgen Kocks hus, hörnet av Västergatan och Frans Suellsgatan omkring 1925. Foto: Viktor Roikjer / Malmö Museer
Byggherren Jörgen Kock var både myntmästare och borgmästare i Malmö. Den gård han påbörjade 1523— Jörgen Kocks gård — är stor och representativ.
Under 1500-talets första hälft uppförde borgmästare och prominenta personer ur borgerskapet magnifika byggnader i Malmö. Dessa byggnader symboliserar det framväxande borgerskapets strävan att få en ekonomisk och politisk plattform i det dåtida samhället och är sällsynta i Skandinavien.
Malmö står i särklass vad gäller bevarade tegelhus från 1500-talet. Den förnämsta exponenten för denna arkitektur är Jörgen Kocks gård på hörnet av Västergatan och Frans Suellsgatan i centrala Malmö.
Jörgen Kocks porträtt. Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer.
Historik
Jörgen Kocks gård har fått sitt namn efter sin upphovsman, myntmästaren och borgmästaren Jörgen Kock. Byggnaderna uppfördes på hans beställning mellan åren 1522 och 1525.
Tomten kan spåras ända tillbaka till år 1392 då Fru Margaretha Strangesdotter testamenterade tomten och dess dåvarande byggnader till Lunds Domkyrka. Tomtens läge, vid korsningen av den stora huvudgatan ”Den lange adelgatan” och ”stredet” som ledde ner till hamnporten och Malmös viktiga skeppsbrygga, var handelspolitiskt strategiskt, då det var den viktigaste handelsknutpunkten i dåtidens Malmö.
Vy från den forna Strandgatan upp mot Kockska huset och Stortorget. Julkort, färgtryck. dubbelsidigt kort. Ursprungligen en akvarell av Fritz von Dardel 1848. Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer.
Jörgen Kock stod högt i gunst hos den danske kungen och 1523 utsågs han till borgmästare i Malmö. Tre år senare adlades han dessutom av densamme. Under Kocks driftiga ledning kom Malmö att uppleva en verklig storhetstid. Kock tillät lutherska predikanter att predika i Malmö och staden blev därigenom under slutet av 1520-talet en av de viktiga platserna för den lutherska reformationsrörelsen i Danmark.
Arkitektur
Av den forna gården återstår i dag tre byggnader. Ursprungliga fasader har murar av rött storstenstegel med utsmyckningar i formtegel och danienkalksten och vilar på en sockel av släthuggen kalksten. Det röda teglet, som husen är murade av, tillverkades vid det tegelbruk som Kock lät anlägga i staden.
Hela byggnadskomplexet har från början varit målat med kalkfärg i engelskt rött, blinderingarna i nischerna har varit vitkalkade. Samtliga kritstensdetaljer har varit bemålade i flera färger. Gården med sina ståtliga tegelbyggnader speglar medeltida byggnadstraditioner men här kan också spåras influenser från renässansens stilideal. Stilmässigt kan man i fasaden således se såväl drag av tegelgotik som en tidig nederländsk renässans.
Byggnadsminne
Jörgens Kocks gård är ett byggnadsminne .
