Rosenvingehuset
Rosenvingehuset vid Västergatan, sin tids huvudgata i Malmö, är uppfört 1534. Huset är en av de allra tidigaste renässansbyggnaderna i Skandinavien och representant för en borgerlig stadsarkitektur som ur flera aspekter är unik i norra Europa.
En förmögen änka
Byggherren Anna Pedersdatter Rosenvinge var en förmögen änka efter Mogens Jensen Rosenvinge, som arbetade som skrivare för Christian II. Ett äldre ord för sekreterare.
Det var också Anna Pedersdotter som lät sätta upp den ståtliga bildstenen ovanför sin ingång. Hennes mans vapen, en ros och en vinge, pryder stenen tillsammans med hennes eget vapenmärke, två liljor. Stenen var under många år inte synlig, med kom åter fram i dagens ljus vid en restaurering på 1950-talet signerad Malmöforskaren Einar Bager.
På stenen finns en inskription på plattyska.
Texten lyder översatt till svenska "Ack människa, betänk din lott, Hur Gud av jord dig skapat blott, Hur döden smyger, tjuven lik, Och rycker bort både arm och rik."
Husets arkitektur
Rosenvingehuset, eller Rosenvingeska huset som det också kallas, är uppfört som ett parhus med två spegelvända lägenheter i två plan, båda med ingång från gatan. Mot gavlarna finns parställda fönsteröppningar till dagligstugan. De stora murverksöppningarna i fasadens mitt har tolkats som öppningar för burspråk eller salubodar Ursprungligen hade man tänkt sig ett dubbelt så långt hus och förberett för ytterligare två liknande lägenheter. Detta arbete blev aldrig utfört, något som troligen berodde på vikande ekonomiska konjunkturer under senare delen av 1530-talet.
Nederländsk renässans
Byggnadsstilen är delvis präglad av den nederländska renässansen men i ett mycket stramt och enkelt utförande. Den tidigare placeringen av ovanvåningens fönster kan avläsas i fasaden. Fönstren har löpt som ett jämnt pärlband av glas över ett band av kritsten. Den symmetriska och regelbundna fönsterraden kan ses som ett uttryck för renässansarkitekturen. Byggnaden hade ursprungligen trappgavlar med nio tinnar i varje gavel, vilka avlägsnades 1815, då huset genomgick en större ombyggnad och fick sin nuvarande fönsterindelning, inpassad i en empirdräkt. Fasaderna återställdes i sitt 1500-talsskick i mitten av 1900-talet.
Sparsmakat
Den sparsmakade renässansarkitekturen har tolkats som att reformationen 1529, då man övergick till den protestantiska trosuppfattningen, redan hade börjat sätta sina spår i Malmös arkitektur. Det enda mer avancerade dekorelementet är den kombinerade text- och bildtavlan ovanför den västra dörren med ett "memento mori"-tema.
Som kontrast till den återhållsamma exteriören står interiören med de rika dekorationerna bestående av gråtonsmålerier och papperstapeter. De senare är Nordens äldsta bevarade. Såväl kalkmålningar som tapeter kom i dagen vid en restaurering på 1950-talet.
Restaureringen av Rosenvingehuset
En restaurering av huset påbörjades i början av 1950-talet.
Innertaket var intakt men hade på 1800-talet försetts med gipsstukatur. Under denna hittades råa träbjälkar och träplank. Men under arbetet föll också en mängd pappersbitar ner, målade och med tryckt dekor.
Nordens äldsta papperstapet
Taket hade i slutet av 1500-talet blivit täckt av en papperstapet, Nordens i dag äldsta vad man känner till. I Malmö blev tapeter vanliga först långt in på 1700-talet.
Kalkmålningar
Under putsen på väggarna inomhus upptäcktes också välbevarade kalkmålningar från 1500- och 1600-talen. En väggmålning från 1600-talet föreställer farodottern Uarda som finner Moses i vassen.
Litteraturtips
- Bager, Einar, Rosenvingeska huset. 1969.
- Bager, Einar, Rosenvingeska huset. Väggmålningar och byggnadsdetaljer. 1952.
- Bager, Einar, Rosenvingeska huset. 1951. (pdf ur Malmö Fornminnesförening - Årsskrift, sida 6)
Rosenvingeska huset och Beijerska huset. Underlag för byggnadsminnesförklaring. 1993. - Rosborn, Sven, Historiska vingslag. Med Sven Rosborn genom Malmös historia. 2003.
- Rosborn, Sven, En vandring i historien. Med Sven Rosborn genom gamla Malmö. 2002.
Byggnadsminne
Rosenvingehuset är ett byggnadsminne sedan den 14 december 1993.
Sidan senast uppdaterad:












