$left
$middle

Under 2021-2022 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Kirsebergs vattentorn

Kirsebergs vattentorn. Foto: Stadsbyggnadskontoret /Malmö Stadsarkiv.

  • Vattenverksvägen
  • 1879

Kirsebergs vattentorn har huvudsakligen varit bostäder men ledde under sin tid som vattentorn vatten under Vattenverksvägen.

Redan efter några år som vattentorn stod det klart att tornets roll som vattenförsörjare skulle bli kort. Malmös befolkning växte explosionsartat och vattentornets kapacitet var redan från början underdimensionerad.

Historik

Namnet Kirseberg anses ha att göra med körsbärsträd. Namnet är belagt sedan tidigt 1500-tal. Uppe på höjden i nuvarande Garnisonsplanteringen låg en av Malmös avrättningsplatser. Här brände man en rad Malmökvinnor på bål efter att de dömts i tingsrätten för häxeri.

Kirseberg var indelat i 16 lotter som utarrenderades av fyra borgare från Malmö. I mitten på 1800-talet fanns ett garnisonshus och en kyrkogård för fångar på en av lotterna. Höjdskillnaderna på området gentemot övriga Malmö gjorde att ett av stadens vattentorn byggdes här på 1800-talet och huvudgatan fick namnet Vattenverksvägen.

Äldre foton, vy över vattentorn och landskap.

Parti från Östervärn med Höga Mölla, 1906 och vattentornet i Kirseberg. Foto: Okänd fotograf / Åke Jörlebys samling / Malmö Stadsarkiv.

Stadens vattenförsörjning

I nästan 450 år har Malmö haft en i samhällelig regi ordnad vattenförsörjning, den äldsta i Sverige. På 1580-talet dämdes Korrebäcken upp och första Pildammen bildades. Vattnet leddes i vattenledningar av urborrade trästockar till en murad brunn på Stortorget. Senare lades även träledningar i omgivande gator samt ledningar till kvartersbrunnar. Rännemästaren, stadens förste VA-tjänsteman, anskaffade och utövade tillsyn över rännorna (vattenledningarna).

Arkitektur

Vattentornet uppfördes i rött tegel i nyromansk stil. Den runda fasaden var indelad i två våningar samt en lite mindre attikavåning högst upp, åtskild från våningarna nedan med en gesims. Takfoten har en dekorativ rundbågefris, typisk för den nyromanska stilen.

Vattentornets tak kröns av ett ståndrör i tegel, som ger tornet karaktär. Murytorna var relativt slutna men bröts upp av glest satta fönstergrupper. Samtliga fönster var svagt rundbågiga. Tornet hade ursprungligen en hög sockelvåning markerad med en kraftfull gesims. Entrén till vattentornet markerades av en kraftfull portal i puts eller sten med en inskriptionstavla i sten centralt placerad ovanför med årtalet 1879 inhugget.