Rosengårds herrgård
Stadsdelen Rosengård har fått sitt namn efter herrgården Rosengård som byggdes här på 1800-talet. Några byggnader från gården finns fortfarande kvar, bland annat huvudbyggnaden. Men den omfattande jordbruksmark som en gång tillhörde gården är sedan länge borta.
Historik
Lantegendomen Rosengård tillkom efter 1803 när Västra Skrävlinge by enskiftades. Enskiftet var en process som innebar att byarnas gårdar fick sammanhängande åkrar.
Innan dessa enskiften låg byarnas gårdar samlade på det som kallas bytomter, i det här fallet ett område kring Västra Skrävlinge bys kyrka. På de gamla bytomterna blev i regel inte så stor del av gårdarnas bebyggelse kvar, utan många gårdar uppförde nytt ute på de nya sammanhängande gårdarna.
Nu bildades Rosengård
Under tidigt 1810-tal köpte handlaren Svedin Karlström flera gårdar i Västra Skrävlinge by och slog ihop dem under namnet Rosengård.
Åren 1812-1817 lät Karlström med hjälp av den kände byggmästaren Anders Lundberg uppföra ny gårdsbebyggelse på marken. Gården drevs som jordbruk och där fanns förutom Corps de logiet, huvudbyggnaden, ett antal bostadshus och ekonomibyggnader för förvaltning. Bland annat ladugård, stall, loge och vagnsport men även hönshus, svinhus samt flera växthus.
Peter Kockum köper gården
År 1849 köpte Peter Kockum egendomen och utvecklade den till ett mönsterjordbruk som blev känt i hela Skåne. Rosengård var i princip självförsörjande. Här odlades sockerbetor, spannmål och grönsaker och det fanns såväl kor och grisar som får, höns och bisamhällen. Utöver det fanns också en omfattande brännvinstillverkning som starade redan 1839. Årsproduktionen kunde uppgå till över 60 000 liter, något som skapade sociala problem både bland de anställda och ute i byarna.
Går i arv
När Peter Kockum gick bort 1891 drev änkan Hilda Kockum gården vidare med hjälp av förvaltare. När även hon dog fortsatte då båda döttrarna Ida och Hilda att driva gården. Efter det att de köpt sin brors del. Efter Idas död 1939 fortsatte Hilda att som ensam ägare driva gården till sin död 1959. Kvinnligt företagande var inte vanligt i vid den här tiden.
Vid tiden för Hilda Kockums bortgång hade Malmö börjat att växa kraftigt och 1960 köpte Malmö stad egendomen för framtida expansion. Det var dock först 1965, då man tog ett beslut om nedläggning av Bulltofta flygplats, som utbyggnaden av det Rosengård vi idag känner kunde ske.
Rosengård i dag
De byggnader som idag finns kvar är bara en bråkdel av den ursprungliga gårdsbebyggelsen. Herrgårdens huvudbyggnad med sidobyggnader sparades dock, liksom herrgårdens park.
Av de bevarade byggnaderna är det Corps de logiet, huvudbyggnaden, som är den arkitekturhistoriskt mest intressanta. Även i sitt grunduppförande var det en stenbyggnad med ett sadeltak belagt med tegel.
1870 moderniserades den och fick sitt nuvarande utseende. Byggmästare denna gång var Christian Mortensen. 1870-talets byggnad är symmetrisk i sin uppbyggnad med en central mittrisalit och två sidorisaliter. Själva stilen är inspirerad av den tidens historiska nystilar. Det kan man bland annat se i de rundbågiga fönstren upptill och risaliternas hörnkedjor. I den västra gaveln finns en öppen veranda. Här kunde man sitta och titta ut i parken.
Litteraturtips
- Andersson, Helge, Rosengård. Gammal lantegendom blir moderns stadsdel (Malmö fornminnesförenings årsskrift 1969, sidorna 74-103).
Kockum, Gösta, Rosengård och släkten Kockum. 1962. - Rosengren, Jeanette V. och Striner, Urszula, Ett annat Rosengård. 2011.
Sidan senast uppdaterad:








