S:t Pauli kyrka

Som ett blickfång ligger den sexkantiga S:t Pauli kyrka från 1882 vid alléerna i Rörsjöstadens esplanadsystem, där platser bands samman med breda gator.

Rörsjöstaden anlades som ett modernt esplanadsystem

Malmös invånarantal fördubblades nästan under de tjugo åren mellan 1870–1890, 25 593 personer blev 48 504. Området Rörsjöstaden är ett resultat av att staden måste utvidgas och bebyggas ytterligare för att bereda plats åt de nya Malmöborna. Det sanka området, ursprungligen två sjöar, hade dikats ut redan i början av 1800-talet och började anläggas på 1870-talet då stadsingenjören Georg Gustafsson planritat.

Inspirationen kom från Paris

Gatorna drogs och husen byggdes i ett rutnätsmönster kring en stor paradgata där kyrkan blev ett nav, precis som man gjorde i Paris. De medeltida donationsbestämmelserna visade att staden i detta område endast fick bygga för gemensamma ändamål. Offentliga byggnader och grönområden ingick. Det medförde att läroverk, brandstation, och tingshus byggdes i den absoluta närheten. Snart fick också staden dispens för bostadsbyggande. När området anlades var det viktigt att sundheten skulle främjas genom luft och ljus, träd och planteringar. Gatorna skulle vara minst 18 meter breda. Ju bredare gatorna blev, desto högre kunde man bygga husen.

Arkitekten Emil Langlet införde moderna idéer om kyrkorummet

Kyrkan ritades av arkitekten Emil Langlet som en sexkantig centralkyrka. Langlet hämtade sina förebilder i antikens Bysans och inspirerades vid studier i Italien av San Vitale-kyrkan i Ravenna som var uppbyggd på detta sätt. En demokratisk tanke följde med typen av byggnad; alla besökare skulle kunna se och höra lika bra utan skymmande pelare och alla skulle vara lika nära prästen. Trapphusen till läktarna passades in i hörnen och tog därmed mindre plats.

Kontroversiell process

Langlet var arkitektutbildad i Stockholm och Paris samt hade även ritat Caroli kyrka, också den en centralkyrka som 1880 ersatte långhuskyrkan från 1600-talet på samma plats. Processen med de nya kyrkobyggnaderna var kontroversiell. Både stadsarkitekt William Klein och arkitekt Helgo Zettervall lämnade in egna förslag till kyrkorna i fråga, men deras varianter bedömdes vara för dyra.

Sankt Pauli kyrka stod klar i november 1882 i den då ännu inte helt färdigbebyggda Rörsjöstaden. När den invigdes fanns redan begravningsplatserna vid Föreningsgatan. Både den judiska begravningsplatsen och den som då hette Nya Begravningsplatsen, nuvarande S:t Pauli norra kyrkogård.

Närproducerat byggmaterial

Langlet beräknade att kostnaden för att bygga kyrkan skulle bli 194 000 kronor och valet av material blev gult tegel på en hög sockel av granit. Det gula teglet var närproducerat och hämtades från tegelbruket i Lomma. Det stora tornet på toppen som omges av tolv mindre torn symboliserar Jesus och lärjungarna.

Tak i olika utföranden

Koppartaket var ursprungligen gråmålat, men ommålades senare i grönt. 2013 lades nytt tak, denna gång i aluminium. Det blänker och glänser nu, men förväntas så småningom mattas av till en nyans lik den som kyrkan hade från början. Intill kyrkobyggnaden finns Pauli församlingshus, en gång tingshus för Oxie och Skytts härader och ritat av Theodor Wåhlin 1902.