Med stor iver började Björkman bygga, och gården fick namn efter hustrun. Catharinetorp, idag Katrinetorp. Korsvirkeshus, stall, loge och fähus. En allé planterades. Syftet med gården var inte i första hand att ge förtjänst, utan det planerade boningshuset skulle snarare tjäna som statusmarkör.

För den uppåtsträvande borgarklassen var det ett ideal att efterlikna den godsägande adeln och ett flertal herrgårdsliknande byggnader uppfördes i Malmö. Katrinetorp är en av dem som finns kvar.

Byggandet av boningshuset kom emellertid inte igång innan Björkman avled 1809. Änkan tvingades överlåta gården till sin yngre bror Erland Gabriel Bager, och det blev han som lät uppföra det redan planerade corps-de logiet. 1813 stod det klart, samma hus som idag är Katrinetorps huvudbyggnad.

Katrinetorp byggdes i en intressant brytningstid mellan klassicistiska ideal och romantik. Den frontonprydda nordfasaden med sin strama symmetriska karaktär bär klara 1700-talsdrag, medan sydfasaden snarare bär Malmöempirens mjukare stil från det tidiga 1800-talet.

Dekorationsmålningarna i husets bottenvåning, som utfördes av Christian Laurentius Gernandt, framställer motiv från antiken med bl a klassiska tempel samt mer romantiskt inspirerade naturmålerier. Trädgården planerades av Hinric Nyman och består av en kvarleva av den symmetriska franskklassiska traditionen, samt en intilliggande, oregelbunden engelsk park.

1818 uppfördes den västra flygeln som fick samma mått som sin redan 1804 byggda östra motsvarighet. Denna senare brann upp vid den eldsvåda som 1826 härjade gården och som ödelade alla byggnaderna förutom huvudbyggnaden och den västra flygeln.

1832 övertogs Katrinetorp av Thomas Frick, industrimagnat och stadens rikaste man. Han bodde här aldrig permanent, men använde gården som sommarnöje. Under hans tid återuppbyggdes den östra flygeln. Under perioden 1867 till 1901 drev sonen David Frick Katrinetorp. Han vårdade prydnads- och köksträdgårdarna och den stora engelska parken, varför anläggningarna idag är nära nog identiska med de ursprungliga.

Början av 1900-talet innebar täta ägarbyten av Katrinetorp. Den siste private ägaren avled 1937 och gården gick på auktion. Men tiderna var osäkra och ingen vågade ropa in den. Istället köpte Malmö stad egendomen och arrenderade ut marken.

1992 var gården i dåligt skick. Staden beslöt då att den skulle rustas upp som en del i det planerade rekreationsområdet Lindängelund. Idag är Katrinetorp ett omtyckt utflyktsmål för blomsterälskare. Här finns kafé och restaurang och också möjlighet att hålla konferenser och fester i den vackert renoverade huvudbyggnaden.

• Bager, Elsebeth, Catharinetorp-Katrinetorp. Frälsehemman i Vintrie blir storgård på utmarkerna. (Elbogen 1991, s. 37-65. pdf)
  
• Forsman, Pauline, Dekorationsmålaren Christian Laurentius Gernandt och hans arbete på Katrinetorp. (Elbogen 1991, s. 66-85. pdf)
  
• Gräbe, Christina, Tapetmålningen i matsalen på Katrinetorp.
• Framtagning, konservering och restaurering. (Elbogen 2005, s. 111-118.)
  
• Johansson, Anna, Katrinetorps gård. 2004.
  
• Kewenter, Ewa, Landeriet Katrinetorp. Historien, empiren, trädgården och den engelska parken under 1800-talet. 2010.
  
• Romberg, Thomas & Reisnert, Anders, När riksintresse står mot riksintresse. Om restaureringen av Katrinetorps herrgård. (Kulturmiljövård 1997:1, s 105-111.)