Hippodromen (Hipp)

1899 invigdes Hippodromen i ett expansivt Malmö som var på väg att bli en storstad och med önskan om att bli en av Skandinaviens metropoler. Hipp med sin cirkus, restaurang, biljard, festsal, café och Malmös första hiss var ett stort steg på vägen.

Historik

Malmöbor kallar sitt nöjespalats vid Kalendegatan för Hipp. Det officiella namnet vid invigningen 1899 var Hippodromen, ett ord med ursprung i det grekiska språket. Det betyder hästkapplöpningsbana och började under 1800-talet användas som beteckning för cirkusbyggnad.

Storstadsambitioner

Den här sortens byggnader etablerades i de större städerna på kontinenten under senare delen av 1800-talet. Helt i linje med de storstadsambitioner som fanns i Malmö, vid tiden för förra sekelskiftet, väcktes önskningar om en cirkusbyggnad i staden. Detta inspirerade några inflytelserika herrar till att 1898 bilda Aktiebolaget Hippodromen.

Närmaste motsvarigheten i Paris

Cirkusbyggnaden är imponerande i sin storlek, 30 meter i diameter och över 19 meter i takhöjd. En tolvkantig kupol täcker lokalen. Cirkusgolvet kunde omvandlas till i en vattenfylld bassäng med plats för sjölejon och cirkusartister. Den närmaste motsvarigheten fanns i Paris.

Cirkus, teater, biljard och butiker

Förutom cirkus, där de olika hästuppvisningarna hörde till höjdpunkterna, visades här teater, varieté, revy, opera, operett och balett och Hippodromen rymde även restaurang, festsal, café, biljardrum och butiker. Man kunde också njuta av orkestermusik, eller se filmvisningar och utställningar. Här anordnades även idrottsevenemang där både brottning och boxning förekom.

Byggs om till teater 1922 och sedan till kyrkorum 1950

1922 tar Oscar Winge vid. Hipp byggs om till en välutrustad teater med salong för 1200 åskådare. Winges epok handlar om operett, revy och lustspel, men även dramatik. Här samsas kända namn som Nils Poppe och Edvard Persson och här debuterade den unge Jan Malmsjö.

Epoken Oscar Winge avslutades 1944 då han tog farväl av Hipp för att bli den nybyggda Stadsteaterns lyriske chef. Oscar lämnade över taktpinnen till sin tidigare hustru Elsa Winge som förde traditionen med operett och revy vidare fram till 1950 då Hipp såldes till Pingstkyrkans Elimförsamling, som förvandlade teatern till ett kyrkorum.

Hipp räddas till följd av engagerade Malmöbor

1987 började det förhandlas om Hipps framtid. Elim ville sälja och Malmös politiker var intresserade av att överta Hipp. Detta projekt gick emellertid om intet och fastighetsägaren planerade att riva teatern/kyrkan. Men Malmöborna engagerade sig: Rädda Hipp! Hipp i våra hjärtan! Detta fick till följd att Malmö stad köpte byggnaden 1992 och mot slutet av 1993 blev Hippodromen byggnadsminnesförklarad.

Arkitektur

Företrädare för Aktiebolaget Hippodromen företog en studieresa i Danmark och Tyskland där det fanns flera exempel på cirkusarkitektur. En av drivkrafterna bakom projektet, storbyggmästare C L Müller bjöd in arkitekt Theodor Wåhlin till resan. Müller hade tidigare anlitat honom för sina nybyggnader i staden.

Fasad som andades jugend

Arkitekt Theodor Wåhlin lät cirkuskomplexets fasad få en utformning som andades jugend och som speglade byggnadens funktion. Den hästskoformade portöppningen och skulpturdetaljer som häst- och lejonhuvud, apor och hästskor berättar än idag om den ursprungliga cirkusverksamheten.

Insprängd i kvarter

Det som särskiljer Hipp från samtida cirkusbyggnader är att den inte är friliggande utan är insprängd i kvartersbebyggelsen. Komplexet är stort och sträcker sig genom hela kvarteret från Kalendegatan till Djäknegatan. En passage förbinder gatorna med varandra.

Tydligt exempel på nybyggnation från den här tiden

Frånsett utsmyckningen i sten är byggnaden med sina röda tegelfasader ett tydligt exempel för mycket av nybyggnation vid den här tiden. Den kopparklädda, rikt utsirade baldakinen vid Kalendegatan markerar huvudentrén till Hipp och den förde besökarna till de mer representativa delarna som festsal och restaurang medan cirkusbesökare hänvisades till entrén i passagen.

Byggnaden anpassas till teater och kyrkoverksamhet

1922 byggdes Hipp om interiört för att anpassas till teaterverksamheten och 1950 skalades interiören av ytterligare för att tjäna som kyrkorum.

Större restaurering på 1900-talet

Genom en större restaureringsinsats på 1990-talet har interiörerna återställts till sin forna glans med dekormålade väggar, detaljrika snickerier och stucktak, framför allt gäller det Stora Restaurangen och Spegelsalen. Idag kan man åter se teater på Hipp, som sedan 2008 officiellt heter Malmö stadsteater.

Byggnadsminne

Hippodromen är ett byggnadsminne.

Så används byggnaden idag

Byggnaden används idag åter som teaterlokal och drivs av Malmö stadsteater.