Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Residenset

Fotografi på länsresidenset, en byggnad i två våningar.

Foto: Statens fastighetsverk

Ett 50-tal guvernörer, länshövdingar och landshövdingar har under mer än 300 år styrt och förvaltat Skåne från samma hörn av Stortorget. Residenset var från början två förnäma hus som blev ett.

Vid Stortorgets tillkomst på 1500-talet hamnade köpmansgårdarna längs Adelgatan med baksidan mot den nya centrala torget. I slutet av århundradet stod en rad nya hus färdiga längs den norra sidan av Stortorget. Två av dem var ”Lochska huset” och ”Gyllenpalmska huset”.

Malmö – säte i Skåneland

Med freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt. Malmö var den stad där den skånska ekonomin hade sin tyngdpunkt. Malmö fick därmed bli säte för Skåne, Halland och Blekinge. Fältmarskalk Gustaf Otto Stenbock blev generalguvernör, eller vad vi senare skulle kalla landshövding. Han hyrde in sig hos den förmögne handlaren Fadder Olufsen Loch. Med tiden disponerade han även utrymmen i grannhuset, senare ägt av Johan Palm (senare adlad Gyllenpalm). De två byggnaderna var de mest förnäma i staden.

En rekonstruktion av Einar Bager 1943. Föreställer Kungshuset och Gyllenpalmska huset som de två husen såg ut i slutet av 1600-talet.

Svenskarna betalade inte hyran

Någon hyra betalade emellertid inte svenskarna. Det störde naturligtvis båda köpmännen Loch och Palm som klagade. Loch gjorde sig så omöjlig att han till sist stängdes ut ur sitt egna hus. I bitterhet mot svenska makten ansökt han sig till den danska sidan när det skånska kriget bröt ut. Vid slaget i Lund 1676 föll han för en kula.

Under kung Karl XI:s Eriksgata år 1673 ansågs de två husen lämpliga för kungen och drottningen. Båda byggnaderna rustades upp. Den ”Lockska gården” förvandlades till ”Kongshus” medan den ”Gyllenpalmska gården” huserade drottningen och hennes ”fröknar”.

Fasadritning av Lochska huset/Kungshuset till vänster och Gyllenpalmska huset, början av 1700-talet.

Cronman byggde om

På 1720-talet var det illa beställt med Kungshuset i Malmö. Landshövding Cronman fick fria händer att rusta upp. Han behöll Lochs gamla gård men lät riva det Gyllenpalmska huset och byggde till. Huset utformades i holländsk renässansstil och stod klart 1730.

Residenset var nära att bli lågornas rov vid en brand 1750 men byggnaden klarade sig. Det visade sig att Cronmans bygge hade sina brister. Efter diverse reparationer fick residenset sin nuvarande fasad först 1851 genom arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Byggnaden försågs med tre stora takkupor i holländsk renässansstil och fasaden pryddes med sirliga rokokoinspirerade fönsterornament. En ytterligare renovering genomfördes 1877.

Litografi av Ludvig Messman från 1859. Foto: Otto Ohm / Historisk bildbyrå / Malmö museum

Fler kungar i huset

Några kungligheter har genom åren förgyllt residenset med sin glans. Gustav IV Adolf logerade här (även i grannbyggnaden Berghska huset) med sitt hov från hösten 1806. Han hade tankar på att göra Malmö till Sveriges huvudstad. Det blev inte så. Istället lämnade han i maj 1807 för att aldrig mer återkomma, kvar blev en ännu icke uppförd teater och namnen på två centrala torg. Gustav IV Adolf avsattes som Sveriges regent 1809.

Kung Oscar I på besök

På morgonen den 6 juni 1848 anlände den svenske kungen Oscar I med ångfartyg till Malmö. Han lät inkvartera sig i residenset. I tre månader skulle huset och omkringliggande byggnader tjäna som bostad åt kungen och hans hov. Anledningen till Oscars vistelse i Malmö var det dansk-tyska kriget. Danske kung Frederik VII vädjade om svenskt bistånd.

Malmö utsågs till huvudort för den militära sammandragning som den svenska regeringen beslutade om. Efter hand stabiliserades emellertid läget i Danmark, fredsförhandlingar pågick. Den svenska armén behövde aldrig ingripa. Istället levdes ett glatt societetsliv i Malmö.

Kung på dödsbädd

Den 16 september 1872 anlände kung Karl XV till Malmö och residenset. Kungen var dödssjuk och avled två dagar senare. Den 22 september gavs Malmöborna möjligheten att ta ett sista avsked. I residensets matsal låg Karl XV på "lit de parade". Uppemot 9 000 personer defilerade förbi det kungliga liket.

Porträtt av kung Karl XV på lit de parade efter sin död på Residenset i Malmö 1872. Foto: Carl de Shàrengrad / Malmö museum

Balkongen höll

Den heta sommaren 1914 kyldes av framåt hösten. Baltiska utställningen kom av sig och två deltagarländer befann sig plötsligt i krig, med varandra.

För att manifestera den nordiska neutralitetspolitiken möttes de tre kungarna i Malmö. Gustaf V, Haakon VII av Norge och hans danske bror Christian X anlände den 18 december 1914. Mötet hölls på residenset. Efter lunchen klev de tre gängliga monarkerna ut på balkongen mot Stortorget för att ta emot hurrarop från tusentals Malmöbor.

Det kunde ha blivit ett ödesdigert steg. Det har berättats att när residenset en tid senare renoverades uppdagades det att balkongen endast bars upp av två rostiga beslag.

Trekungamötet - de tre nordiska kungarna på Residensets balkong 1914. Foto: E. Nelander / Malmö museum

Residenset idag

Residenset är statligt byggnadsminne genom beslut 1935 och 1993. Statens fastighetsverk äger byggnaden. Residenset används som bostad och representationslokaler för landshövdingen i Skåne län.

Generalguvernörer över Skåne, Halland och Blekinge 1658-1680.

Gustaf Otto Stenbock 1658-1664

Gustaf Persson Banér 1664-1669

Fabian von Fersen 1676-1677

Göran Sperling 1677–1679

Johan Gyllenstierna 1679-1680

 

Generalguvernörer över Skåne, Halland, Göteborg och Bohus län 1680-1693

Rutger von Ascheberg 1680-1693

 

Generalguvernörer över Skåne 1663-1698

Otto Vellingk 1693–1698

 

Guvernörer över Skåne 1698-1719

Carl Gustaf Rehnskiöld 1698–1705

Magnus Stenbock 1705–1711

Jacob Burensköld 1711–1716

Carl Gustaf Skytte 1716–1717

Carl Gustaf Hårdh 1717–1719

 

Landshövdingar i Malmöhus län 1661-1680

Peder P:son Hammarskiöld 1661-1666

Augustin Leijonskiöld 1666-1669

Claes Danckwardt-Lillieström 1669 (tillträdde aldrig)

Augustin Leijonsköld 1670-1677

Göran Sperling 1677-1679

Sven Andersson Ranck 1679-1680

 

Landshövdingar i Malmöhus län 1719-1812

Carl Gustaf Hårdh 1719–1727

Johan Cronman 1727–1737

Wilhelm Bennet 1737–1740

Carl Georg Siöblad 1740–1754

Georg Bogislaus Staël von Holstein 1754–1763

Carl Adlerfelt 1764–1769

Johan Cronhielm 1769–1772

Reinhold Johan von Lingen 1772

Bengt Gustaf Frölich 1772–1776

Tage Thott 1776–1794

Gustaf Fredrik von Rosen 1794–1812

 

Generalguvernör över Skåne 1801-1809

Johan Christoffer Toll 1801-1809

 

Landshövdingar i Malmöhus län 1812-1996

Wilhelm af Klinteberg 1812–1829

Jean Albrecht Berg von Linde 1829–1831 (tillförordnad)

Magnus Stackelberg 1831–1833

Fredrik Salomon Posse 1834–1851

Samuel von Troil 1851–1874

Axel Adlercreutz 1874–1880

Gotthard Wachtmeister 1880–1892

Robert Dickson 1892–1902

Gustaf Tornérhjelm 1902–1909

Robert De la Gardie 1909–1925

Fredrik Ramel 1925–1938

Gert Eiserman 1930–1931 (tillförordnad)

Hjalmar Kjäll 1931-1932 (tillförordnad)

Arthur Thomso 1939–1951

Eric Sverne 1940-1943 (tillförordnad)

Allan Vougt 1951–1953

Gustav Adolf Widell 1953–1961

Gösta Netzén 1961–1973

Nils Hörjel 1973–1984

Bertil Göransson 1984–1993

Ann-Cathrine Haglund 1993–1996

 

Landshövdingar i Skåne län 1997-

Bengt Holgersson 1997–2005

Lise-Lotte Reiter 2005–2006 (tillförordnad)

Göran Tunhammar 2006–2012

Margareta Pålsson 2012–2016

Anneli Hulthé 2016-

 

Källa: Wikipedia. Åke Jönsson: Historien om ett residens – Länsresidentet i Malmö under fyra sekel.

  • Jönsson, Åke, Historien om ett Residens. Länsresidenset i Malmö under fyra sekler. 1993.
  • Malmö länsresidens. En byggd historia. 2004.
  • Nilsson, Staffan, Svenska residens. 2000.

Sidan senast uppdaterad:

sv