$left
$middle

Under 2021-2022 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Fiskehoddorna

Äldre foto på män utanför liten träbyggnad

Fiskehoddorna och Garverimuseum. Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer.

  • Banérskajen
  • 1956

De välbekanta fiskehoddorna vid Malmö Museer började uppföras under andra hälften av 1800-talet.

Under 1900-talets andra hälft minskade åter fiskets betydelse för Malmö. Fisken importerades och handeln övertogs av grossister. Hoddorna hotades av nedläggning. De få yrkesfiskare som ännu var verksamma på 1950-talet donerade sina hoddor till Malmö museum med förbehållet att de skulle få använda bodarna under sin livstid.

Vad vore Malmö förutan stekt sill? Utan sill vore Malmö förmodligen inte alls, ty det var med sillfisket under tidig medeltid som byar, så småningom städer uppstod längs Skånes kuster. Arkeologiska lämningar visar att det fiskades sill i Malmö redan i slutet av 1100-talet.

Historik

Under senmedeltiden hade sillfisket vuxit till nära nog en industri. Hansans koggar levererade salt och tomtunnor från Lüneburg och återvände med tunnorna fulla av saltad sill för den europeiska marknaden. I Skanör låg den stora sillmarknaden, men man beräknar att bara från det dåtida fiskeläget Malmö såldes 11 000 ton sill per år till köpmännen från Lübeck. 

Teckning.

Teckningen är från området bakom hoddorna vid Banérskajen. I förgrunden ser vi en arbetsklädd fiskare i arbete med nät. Bakom honom syns raden av hoddor tätt intill varandra utmed Banérskajen, mestadels i rödmålade liggande träplank med tak av svart tjärpapp. Ovanför dessa syns gavel och takspets på Garverimuseet. © Åke Waldemar Larsson / avfotograferad av Vladimira Tabáková / Malmö Museer

Arkitektur

De välbekanta malmöitiska fiskehoddorna började uppföras under andra hälften av 1800-talet. Hoddan var ursprungligen en enkel enrumsbod uppförd av lådbrädor. Senare kom en tvårummare, hög och smal i två våningar. På övervåningen förvarades redskapen och på bottenvåningen satt man och arbetade med näten. Då som idag skedde fiskkommersen i ett stånd framför hoddan. Fiskehoddorna flyttades från Citadellkajen till Banérkajen 1956. Av de 30-tal hoddor (bodar) som skulle rivas räddade Malmö Museer de bäst bevarade från olika tidsepoker

Så används fiskehoddorna idag

Fiskehoddorna är idag ett unikt och alltjämt levande inslag i gatubilden. Från några av fiskehoddorna säljs det än idag färsk fisk.