Malmö latinskola
Skolan som grundades 1406 är en av Nordens äldsta läroinstitutioner. Idag kombineras tradition med moderna utbildningar.
Malmö latinskola har genomlevt många förändringar under de drygt 600 år som skolan har funnits i Malmö. Allt började 1406, i en mindre lokal granne med S:t Petri kyrka. Här några nedslag genom åren.
1406 grundas Malmö latinskola. Sedan domkapitlet i Lund hade avslagit en ansökan utfärdar påven Innocentius VII den 15 februari ett privilegiebrev som ger den då danska staden tillåtelse att inrätta en grundläggande skola för präster. De tre ämnena är grammatik, dialektik och retorik. Språket är latin och undervisningen sköts troligen av prästerna i S:t Petri. Det uppförs en byggnad i hörnet av Själbodgatan och Mäster Nilsgatan.
1529. Under reformationen på 1500-talet flyttas utbildningen av präster från universitet i Köpenhamn till Malmö Latinskola. Skolan är alltså Skånes första högskola.
1658. Latinskolan berörs inte direkt när Skåne blir svenskt. Dansk skolordning gäller och undervisningen bedrivs på danska. Först på 1680-talet byts den danska rektorn och lärarna ut.
1670-talet. Under krigen låg samtliga skånska skolor öde utom Malmö latinskola.
1827 flyttar skolan som bytt namn till Malmö skola och Malmö lärdoms och apologistskola in i nya lokaler, i Dringenbergska gården vid Norra Vallgatan.
1858 ombildades skolan till Malmö högre elementarläroverk.
1865 har skolan både latin- och reallinje (naturvetenskaplig), med 21 lärare och nära 400 elever.
1871 rivs den gamla byggnaden vid S:t Petri kyrka.
1878 står de nya lokalerna i Rörsjöstaden klara, vid Amiralsgatan-Drottninggatan. Den nya byggnaden är ritad av arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien. Nytt namn på skolan blir nu Malmö högre allmänna läroverk. På fasaden står inpräntat i guld att läsa: "Herrens fruktan är vishetens begynnelse" (Psaltaren 111:10).
1879 tas gymnastiksalsbyggnaden i bruk.
1899 har arbetarklassens barn fått begränsat tillträde. 36 arbetarpojkar och 5 elever med okänd fader går på skolan. Inga flickor dock. Kvinnliga elever kan emellertid erbjudas privatundervisning och erlägga examen som privatister. Mot betalning.
1902 blir Thure Persson elev på skolan. Han är sprinter och tävlar för Malmö Läroverk IF. År 1914 blir han svensk mästare på 100 meter.
1917 tar författaren och poeten Hjalmar Gullberg studentexamen med lysande betyg på helklassisk linje.
1922 invigdes ett annex till huvudbyggnaden, försett med elektriskt ljus.
1928 får skolan namnet Malmö högre allmänna läroverk för gossar.
1929 anställs tyskläraren Allan Bergstrand som sedermera kritiseras för att använda Thomas Manns nazikritiska texter i undervisningen.
1936 leder skolans färgstarke gymnastiklärare kapten Victor Carlén-Wendels en uppvisning med 600 svenska manliga gymnaster vid Berlinolympiaden.
1959 får flickor för första gången tillträde till undervisningen på skolan. Därmed ändras namnet till Malmö latinskola. Samma år får tre elever tillåtelse att spela jazz på morgonsamlingen.
1975 rivs den gamla gymnastikbyggnaden och ersattes av en modern idrottshall.
1968 genomförs studentexamen för sista gången.
1996 tillträder Viveca Serder som den första kvinnliga rektorn.
1999 målas den tidigare vitmålade skolan gul.
2006 fyller Latinskolan 600 år och kompletteras med ett idrottsgymnasium.
2011 inleds ett omfattande byggnadsarbete. Några av skolans nyare byggnader rivs och en ny tillkommer.
2014 står nya byggnaden klar. Den rymmer bland annat en scen för kultur- och mediearrangemang under och efter skoltid.
Fördjupning: Kända elever
Hjalmar Gullberg - ledamot av Svenska Akademien
Sixten Ehrling - världsberömd dirigent
Anders Österling - före detta ständig sekreterare i Svenska akademien
Christian Braw - författare
Sixten Nordström - musikdirektör och programledare
Stig Ahlgren - författare
Georg A. Nilsson - arkitekt
Dialy Mory Diabaté - mottagare av Svenska Hjältar-priset
Otto Carlsson (fotbollsspelare) - fotbollsspelare
Frank Orton - jurist, ämbetsman och före detta diskrimineringsombudsman
Anders Ulrik Isberg den äldre - författare och historiker
Gustaf Weidel - diplomat, guldmedaljör i de Olympiska spelen 1908 samt kommendör av Nordstjärneorden
Hedda Andersson - den första kvinnliga läkaren i Skåne och den andra i Sverige
Erskine Hain - företagsledare
Waldemar Beijer - köpman
Ivar Åkerman - bankman
Anna-Clara Romanus-Alfvén - läkare och rösträttsaktivist
Lars Peter Munthe - universitetslärare
Carl Jöran Bergh - affärsman
Ebbe Tuneld - indolog och redaktionschef för Svenska Akademiens ordbok
Hans Svensson Hermod - grundare av Hermods AB
William Dahl - präst
Sven Rahmberg - civilingenjör
Sven Hultberg - läkare och professor
Herbert Kockum - arkitekt
Oscar Krook - teolog
Axel Lindqvist - språkforskare
Alfred Lundgren - ingenjör
Axel Löfström - idrottare och motorsportspionjär
Bertil Magnusson - läkare
Olof Mellander - läkare
Gunnar Nordström (företagsledare) - företagsledare
Torsten Gullberg - journalist och flygare
Emil Salmson - affärsman
Nils Petter Ehrnberg - garvare
Michael Nubelius - domkyrkoorganist
Jacob Quensel (jurist) - jurist och kommendör av Nordstjärneorden
Karl Erik Steneberg - konsthistoriker och professor
Sven Kai-Larsen - inredningsarkitekt och möbelformgivare
Lars-Olof Delsing - språkvetare och professor
Sigge Fleischer - klimatforskareJanne Möller - fotbollsmålvakt i Malmö FF.
Otto F. Frick - grosshandlare
Christian Bergh - elektroingenjör
Tobias Billström - Sveriges nuvarande utrikesminister
Källa: Wikipedia
Fördjupning: Arkitekturen
Skolan från 1878 ritades av Stockholmsarkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien. Den följer i sin utformning det vanliga svenska mönstret för högre läroverk från denna tid. Byggnadens strikt symmetriska fasad i klassiskt maner kan ses som uttryck för den disciplinerade rationalitet man ville skulle prägla ungdomens fostran och utbildning. På fasaden kan man även i guldbokstäver läsa devisen "Herrens fruktan är vishetens begynnelse".
Skolsalarna ligger längs raka korridorer med ingång från ett centralt placerat trapphus, där även den stora aulan ligger. På 1990-talet genomfördes en pietetsfull restaurering av aulan efter ritningar av Peter Torudd.
Under årens lopp har flera tillbyggnader gjorts som på olika sätt underordnar sig och samspelar med huvudbyggnaden. Ewe & Melins sidobyggnad från tidigt 1920-tal anknyter stilmässigt till den äldsta delen. Friare förhåller sig de senare tillskotten: ett annex från 1950-talet och en gymnastikhall från 1970-talet, båda ritade av Hans Westman, samt en låg matsalsdel från slutet av 1990-talet av NP Arkitekter. Trots sina olika uttryck, exempelvis gymnastikhallens påtagligt modernistiska formspråk, harmonierar de väl med miljön.
Litteraturtips
- Evers, Arthur & Samuelsson, Gunnar, Malmö högre allmänna läroverk för gossar : under den svenska tiden : minnesskrift. 1. 1658-1820. 1958.
- Evers, Arthur & Samuelsson, Gunnar, Malmö högre allmänna läroverk för gossar : under den svenska tiden : minnesskrift. 2. 1820-1959. 1963.
- Falk, Katarina, Latinskolan i ny skepnad. 2012
- Glimtar från Malmö latinskola 2005. Malmö latinskola 600 år. En film av Marie-Louise Sandell (DVD). 2006.
- Holmstedt, Leif, En historia om Malmö latinskola 1956-2006. En skola för vissa blir en skola för alla. Jubileumsbok. 2006.
- Kraft, Salomon, 1406 års påvebrev om Malmö latinskola. En minnesskrift 1956 med anledning av femhundrafemtioårsminnet. 1956.
- Malmö högre allmänna läroverk. En minneskrans till jubileet 1929 överräckt av forna lärjungar. 1929.
- Osberg, Erik. Biografiska anteckningar om 1899-års malmöstudenter. 1949.
- Schartau, Sigurd, Malmö högre allmänna läroverk under den danska tiden. Festskrift. 1929.
- Söderberg, Bengt. Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö 1900-1940. 1951.
- Wennström, Torsten. Malmö latinskolas traditioner. 1944.
Sidan senast uppdaterad: