Kompanihuset

Kompanihuset uppfördes under 1520-talet och är förmodligen ritat av danske kungens generalbyggmästare Morten Bussert.

En storhetstid i Malmö

I början av 1500-talet var Malmö en av de mäktigaste städerna i det danska riket. Men tiderna var också oroliga. 1520 fick den danske kungen Kristian II gå i landsflykt och borgmästaren i Malmö, Hans Michelsen, följde med honom. Meningen var att staden skulle hålla stånd till dess att konungen återvände med soldater, men så blev det inte. Efter en förlikning öppnade Malmö i stället sina portar för den nye danske kungen Fredrik I.

Ett exklusivt stenhus uppfört för adeln

Det byggdes mycket i Malmö under denna tid. Man anlade ett torg, byggde rådhus och flera stenhus. Kompanihuset med sina rekonstruerade trappstegsgavlar och rödmålade tegelfasader är typiskt för de stenhus som byggdes i Malmö under 1500-talet. Byggmästaren Morten Bussert är känd bland annat för restaureringen av Malmöhus och arkitektoniskt finns det därför likheter mellan Kompanihuset och slottet. Antagligen har huset även haft dekorativa element, målade i olika färger. Tanken var att gården skulle bli en ”sögningegård”, en adelsmans gård i vilken han bodde under sina besök i staden. Fastigheten skulle därmed vara obebodd under längre tider och placerades därför på en skyddad plats inne i kvarteret.

Byggnaden ändrar karaktär

Någon gång under byggets gång har dock planerna ändrats. I stället för bostad får byggnaden karaktären av ett samlingshus. När fastigheten står klar består Kompanihuset av två våningsplan samt källare och vind. En stor sal finns på bottenvåningen och på övervåningen delas ytan upp i två rum varav ett förses med väggmålningar.

Det danska kompaniets hus

Redan under uppförandet kom gården att tillhöra danska kompaniet och blev ett gilleshus. Här kunde en sammanslutning av danska köpmän som kom till Malmö för att göra affärer förvara sina varor, hålla fester och rådslag. Man hjälptes även åt vid juridiska tvister. Ordet kompani och gille betyder samma sak, nämligen förening, sällskap och broderskap och det var inom dessa ramar som huset kom att fungera.

Från privatbostad till magasin

Kompanihuset har under vissa perioder även varit privatbostad. 1636 tillhörde det rådmannen Willum Effuertsen Dichmand och hans hustru Karine Pedersdatter. I övre våningens stora sal lät de sätta upp två sandstensspisar som pryddes med detta årtal och deras initialer. På 1690-talet blev Kompanihuset magasin för svenska kronan och kallades då Kungshuset. Det fortsatte vara magasin fram till mitten av 1960-talet.

Vad arkeologerna fann

Vid de arkeologiska undersökningarna i slutet av 1960-talet hittades bland annat de kraftiga grundmurarna av ett trapptorn med en trappa som ledde ner till källaren. På dess ursprungliga plats uppfördes senare ett nytt trapptorn på den gamla grunden. Många fynd tillvaratogs, framför allt i keramik och kakel. Man kunde också konstatera att det på varje våningsplan funnits en toalett i den utskjutande delen av muren. Därifrån gick en murad tegelränna ner till ett underjordiskt tegelvalv.

Kompanihuset är ett av Nordens bäst bevarade gilleshus och ägs sedan 1965 av Malmö stad. 1999 blev det byggnadsminne.