$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Malmö teater

Tom teatersalong med tjusiga balkonger.

Salongen på Malmö teater. Ur Malmö museums samling.

  • 1807-09
  • Centrum

Kulturen kom till Malmö i kunglig sällskap i början av 1800-talet. Då fick staden sin första riktiga teaterlokal med plats för 500 besökare och därtill värdshus.

Från sovstad till kulturstad

Under 1700-talets sista år var Malmö en sömnig liten provinsstad med mindre än 4 000 invånare. Karlskrona, Linköping och Norrköping var alla större städer. Men solen skulle snart lysa över Malmö.

År 1804 gav Gustav IV Adolf tillåtelse att riva befästningen och därmed kunde staden äntligen tillåtas växa. Två nya torg anlades, ett av dem var Gustav Adolfs torg där man också planerade att uppföra en teaterbyggnad.

Kungen regerade från Malmö

Teaterns tillkomst sammanföll med att Gustav IV Adolf stängde Operan i Stockholm. Kungen beordrade en rivning av det gustavianska operahuset. Kungen regerar vid denna tid från Malmö under några månader. Han hade även planer på att permanenta sitt boende i staden.

Malmös driftige borgmästare Carl Magnus Nordlindh smidde planer och staden blomstrade.

Teaterbyggnad med fransk finess

Resande teatersällskap hade funnits länge. Teater hade tidigare spelats i Malmö, men den 16 oktober 1809 fick så staden sin första riktiga teaterlokal med plats för 500 besökare. I samma byggnad låg även ett värdshus och hotell Stadt Hamburg med ett tjugotal rum, biljardrum, matsalar, ett modernt kök och en air av fransk finess. Det fanns även en lummig trädgård med servering, musik och underhållning.

Svartvitt foto av Malmö teater.

Det äldsta kända fotografiet från 1864 med Malmö teater som motiv. Själva teatersalongen låg i norra gaveln längs Stora Nygatan. Ingången i husets södra del ledde till värdshuset Stadt Hamburg med matsalongerna och hotellrum. Bakom grönskan, som anas till höger i bild, låg Stadt Hamburgs trädgård med utomhusscen, lusthus och kafé. Foto: Carl de Shàrengrad / Malmö museum

Hedersgästen uteblev

De glada dagarna i Malmö kom dock av sig. När teatern invigdes saknades hedersgästen. Gustav IV Adolf hade arresterats och avsatts i Stockholm. Som lök på laxen sprack den lånebubbla som låg till grund för stadens tillväxt. Teater- och värdshusbolaget drabbades av konkursen 1818.

Det skulle dröja ett par decennier innan självförtroendet och ekonomin skulle repa sig i Malmö.

Upprustning av teatern

År 1848 upprustades Malmö teater som förblev aktiv i ytterligare 90 år. Fram till 1938 kom en lång rad artister, resande teatersällskap, skådespelare, regissörer och teaterbesökare att besöka Malmö. Stadt Hamburgs trädgård upphörde redan 1881 men teaterkaféet och restaurangen höll öppet till 1938.

Teatersalongen blev skoförråd

Hotellet däremot stängde redan någon gång i skarven mellan 1910- och 1920-talen. Nya Nordiska Magasinet flyttade in i hotellokalerna innan Beklädnadskompaniet (BeKå) tog över. Fram till 1961 då den gamla teatersalongen revs hade Bekå sitt skolager på teaterns balkong. Idag har H&M tagit över hela huset.

Sen då?

Cirkusmanegen Hippodromen på Kalendegatan invigdes 1899. År 1922 blev Hippodromen teatersalong i Oscar Winges privata regi. Utbudet var av det folkliga slaget med revyer och komedier. Samtidigt hade stadens politiker redan i början av 1900-talet insett att den gamla teatern inte längre motsvarande moderna krav på komfort och teknisk scenutrustning.

Teaterfrågan utreddes

En första kommitté för att utreda teaterfrågan tillsattes redan 1906. Den resulterade i ett förslag om en ny teaterbyggnad mitt på Gustav Adolfs torg. En alternativ plats var Kungsparken. Men frågan sköts på framtiden. Arkitekten Sigurd Lewerentz presenterade i april 1927 ett förslag till utformning av en teaterbyggnad i klassisk stil. Davidshallstorg, gamla begravningsplatsen, Rörsjöstaden och Rundelsparken var några av de platser han föreslog, utöver de andra.

Många turer

År 1931 bildades Föreningen Malmö Stadsteater i syfte att upprätta en modern kommunal stadsteaterverksamhet. Till bästa läge för en ny teaterbyggnad utsågs den gamla konditoriträdgården i slutet av Fersens väg.

Efter flera nationella arkitekttävlingar och många politiska turer gick uppdraget till sist till arkitekterna Lewerentz, David Hellden och Erik Lallerstedt (farfar till stockholmskrögaren). Målet var att bygga en folkteater i socialdemokratisk anda.

Folkteatern blev en kompromiss

Norra Europas modernaste teaterhus blev en kompromiss. Och de ekonomiska problemen började redan innan teatern ens stod klar. Det kolossala huset skulle ha kostat tre miljoner att bygga men slutnotan hamnade på det dubbla.

Malmö stadsteater invigdes den 23 september 1944 i närvaro av statsminister Per Albin Hansson, kronprinsparet och vad Malmö, Skåne och Sverige kunde uppbringa av kändisar. Vanligt folk köade i dagar utanför för att komma över en biljett.

Under de nära 130 år som teaterhuset var i bruk har Malmöborna kunnat beskåda sin tids största aktörer och sångare. Bland annat August Lindberg, Lars Hanson, Gösta Ekman, Jussi Björling, Ernst Rolf och Karl Gerhard.

Jenny Lind sjöng här och Sarah Bernhardt hedrade Malmö med ett gästspel sommaren 1883. I mars 1889 uppförde Strindbergs försöksteater två nya enaktare.

Till de mera udda inslagen hörde brottning och Sveriges första boxningstävling som hölls på Malmö Theater 1893. När sista föreställningen spelades 1938 var den Sveriges äldsta offentliga teater.

  • Baeckström, Arvid, Teater i Malmö och Lund i början av 1800-talet,1940.
  • Cronholm, Bernhard, Små brev om Malmö, 1998.
  • Gustafson, Ragnar, Anteckningar om Malmö teater 1809-1938. Del 1 och 2, 1986.
  • Gustafson, Ragnar, Malmö teater. Dess första publik, dess första förvandlingar, 1965.
  • Gustafson, Ragnar, Malmö teater. Dess första två decennier (1809-29). Del 1, 1973.
  • Gustafsson, Ragnar, Malmö teaters 1830-tal, 1976.
  • Gustafsson, Ragnar, På Kongl. Priwilegierade theatern i Malmö. Malmö teaters första tid speglad i dess affischer, 2001.
  • Gustafsson, Ragnar, Tre och ett för Sarah. Om tredje teaterbolaget och dess lilla kassabok.
  • Holmgren, Lennart, När det gavs stor opera, med lokala krafter, på Malmö teater.
  • Liljenberg, Bengt, Här har man roat sig. Nöjen och förlustelseställen i Malmö 1860-1960, 2008.
  • Nordmark, Dag, Tiljorna vid vägen. Studier i den svenska landsortsteaterns historia till ca 1850, 1995.
  • När teatern kom till Malmö. Boken om ett tvåhundraårsjubileum, 2009.
  • Teateraffischer 1809-11. Malmö teater.
  • Teateraffischer 1867-1887. Malmö teater.  
  • Österdahl, Herman, Malmö teaters hundraårsjubileum. En historisk återblick, 1909.
sv