S:t Petri kyrka

Den medeltida S:t Petri kyrka har genom åtta sekel rest sig högt över den omgivande bebyggelsen. Kyrkan är Malmös äldsta bevarade tegelbyggnad.

Kyrkan helgades åt apostlarna Petrus och Paulus

På platsen för S:t Petri kyrka fanns tidigare en mindre romansk kyrka, S:t Nikolai. Den omtalas första gången 1269 och avbildas i stadens äldsta sigill. I början av 1300-talet revs kyrkan och S:t Petri kyrka började byggas. Den nya kyrkan byggdes från öster till väster. Det betydde att man under nybyggets gång behöll högaltaret och en del av den gamla kyrkan, så att man hela tiden hade en tillfällig gudstjänstlokal att använda.

S:t Petri kyrka invigdes sannolikt på S:t Petrus och S:t Paulus dag den 29 juni 1319. Kyrkan var ursprungligen vigd åt de båda apostlarna.

Baltisk tegelgotik

S:t Petri kyrka är byggd som en basilika, ett slags långsträckt pelarhall, i baltisk tegelgotik. Denna stil med högre tak och ljusare kyrkorum var vanlig vid länderna runt Östersjön där det byggdes mycket i tegel. Mariakyrkan i Lübeck var stilbildande för kyrkobyggena i området.

Tornet rasar och spiran ändrar utseende

I Registrum Ville Malmöyghe, stadens minnesbok från 1420, berättas att kyrkans torn störtade samma år. Man byggde om och förstärkte men redan 1442 rasade det ännu en gång. Detta krävde stora ombyggnader för att förbinda det nya och det äldre murverket.

Efter en brand i kyrkans torn 1560 byggdes en ny spira. 1784 bedömdes den vara i så dåligt skick att den togs ned och ersattes med ett provisoriskt brädtak under åtta år. Därefter fick tornet den hjälmformiga barockhuv som krönte tornet fram till 1890 då den nuvarande spiran kom på plats.

Kyrkogården och muren omgärdade kyrkan

Runt kyrkan fanns en kyrkogård med omgivande tegelmur. Gravsättningar skedde både på kyrkogården och inne i kyrkan, i det senare fallet var det främst ekonomiskt välbärgade som fick sin sista vila där. När gravrätten upphört såldes gravställena vidare och stenarna kunde återanvändas. Kvarlevorna efter de som begravts inne i kyrkan fördes då till benhuset, som fanns ute på kyrkogården invid kyrkan.

Under pestens härjningar i staden 1712 vittnade prästen Johannes Hofverberg om hur människor i skydd av nattens mörker tagit sig in på kyrkogården och på eget bevåg begravt sina anhöriga, för att få dem i vigd jord. Detta trots att kyrkogården under epidemin blivit så full att begravningar skedde på andra ställen i staden. Begravningar inne i kyrkan förbjöds 1815 på grund av sanitära skäl.

Malmös första skola

I sydöstra hörnet av kyrkogården fanns mellan 1406 och 1827 stadens första skola, Trivialskolan. Byggnaden innehöll två salar på bottenvåningen och på övervåningen bostäder för lärare och rektor. Muren kring kyrkogården revs 1853.

Predikstolen och högaltaret – två av kyrkans sevärdheter

Rådmannen Engelbrekt Fries skänkte predikstolen som en gåva till S:t Petri kyrka 1599. Den gjordes av Daniel Thomisen, en dansk bildhuggare och snickare som hade sin verksamhet i Malmö. Moses med staven bär upp hela predikstolen som är gjord i kalksten och sandsten och rikt dekorerad.

Altaret är 15 meter högt och gjort i förgyllt och utsirat trä. Det invigdes 1611 och är skapat av snickaren Hendrick Könnicke samt fyra bildhuggare. Peiter Hartman ansvarade för måleriarbetet. Altaret är helgat åt S:t Nicolaus som var sjöfararnas skyddshelgon.

I Krämarekapellet finns kyrkans unika målningar

Kapellet till vänster om huvudentrén kallas Krämarekapellet. Det är tillsammans med S:ta Anna kapell de enda kapellen från 1400-talet som är bevarade till dags dato. I taket syns kalkmålningar från 1400-talet med motiv ur den bibliska historien. Några exempel är Kristus i vinpressen, S:t Laurentius med sitt halster och den stora S:t Göran-målningen. Denna typ av målningar smyckade tidigare hela kyrkan, men blev överkalkade under reformationen och därefter nedknackade då arkitekten Carl Georg Brunius restaurerade kyrkan under 1850-talet.

Populärt dopkapell

På väggarna i kapellet finns också flera rödmålade kors, vilka kommit på plats då något nytt har invigts i kyrkan. Att målningarna klarade sig undan restaureringsivern beror på att kapellet vid denna tid inte var i bruk utan användes för förvaring av stadens brandsprutor. Kapellet var länge avstängt från kyrkan och ingången var genom en bred port utifrån. Under Theodor Wåhlins restaurering av kyrkan 1904–1906 lades liggande gravstenar sida vid sida så att golvet i kapellet helt har täckts. Krämarekapellet är ett populärt dopkapell och dopfunten från 1601 har en central plats.

Alla bilder hämtade ur Malmö stadsarkivs bildsamling.

Litteraturtips

• Bager, Einar: S:t Petri kyrka, 1963
• Bager, Einar: Malmöhistoria i sten. Beskrivning och avritning av nyfunna gravstenar i S:t Petri kyrka, 1964
• Schlyter, Herman: S:t Petri kyrka och dess "märkvärdigheter", 1989
  
• Wåhlin, Theodor: Malmö S:t Petri kyrka: kortfattad historik och vägledning för besökande, 1919