Beijerska huset

Beijerska huset är uppfört 1872–73 och ligger på ett representativt läge utmed Norra Vallgatan, som på den tiden var Malmös fina fasad mot Öresund.

Husets historia

Beijerska huset är uppfört 1872–73 och ligger på ett representativt läge utmed Norra Vallgatan, som på den tiden var Malmös fina fasad mot Öresund. På baksidan är huset sammanbyggt med det Rosenvingeska huset, en byggnad från 1500-talet med fasad mot Västergatan.

Trots dagens benämning på huset så hette byggherren Gustav Adolf Hedman. Han var grosshandlare och ägare till Rosenvingeska huset. Det hus han lät bygga 1872–1873 svarade väl mot de olika funktioner som en grosshandlare kunde behöva med bland annat praktvåningar, kontor och butiker samt magasinsdel. 1917 övertog firman G & L Beijer huset och det ombyggdes till kontor.

Blev förklarat byggnadsminne

1993 blev byggnaden, tillsammans med det Rosenvingeska huset, förklarad som byggnadsminne. De båda huvudbyggnaderna samt de tillhörande gårdsflyglarna med sina olika karaktärer och byggnadstekniker speglar en välbeställd stadsgård och dess utveckling från sent 1500-tal till sent 1800-tal. De minner om Malmös betydelse som handelsstad under fem århundraden.

Arkitektur

Beijerska huset är ritat av arkitekten Helgo Zetterwall, som under senare delen av 1800-talet var en av landets ledande arkitekter. Zetterwall använde sig av historiska stilarter som han ofta tolkade på ett personligt sätt.

Det palatsliknande Beijerska huset är inspirerat av senrenässansens franska slottsarkitektur, vilket avspeglar sig i de högresta taken och den symmetriska, ljusputsade fasaden med framskjutna hörnpartier markerade av två pilasterprydda hörnrisaliter. De tidigare rikt utsmyckade balkongerna på andra och tredje våningen togs bort när huset kontoriserades 1917.