Centralstationen
Nuvarande stationshus, ritat av arkitekten A.W Edelsvärd, har genomgått ett antal ombyggnader genom åren.
Järnvägens historia i Sverige
Sverige fick sin första järnväg relativt sent. Det var många som var misstänksamma mot utvecklingen. Ny teknik var farlig, det ansågs att det fanns en risk att järnvägen skulle göra människor svaga och lata.
Den Malmöfödda greven Adolf Eugene von Rosen (1797-1886) var den som till slut lyckades väcka intresset för svenska järnvägar. Under 8 år i mitten av 1800-talet bearbetade han allmänheten och statsmakterna till förmån för sin idé att bygga ut järnvägar i landet.
Malmö blev slutstation
I samband med att riksdagen beslutade om ett järnvägsnät bestående av stambanor som skulle byggas i statlig regi, var de första och mest prioriterade järnvägarna de som utgick från Stockholm söderut mot Göteborg och till Skåne för kontinentaltrafiken.
Ursprungligen fanns det flera tänkta slutstationer för Södra stambanan: Ystad, Helsingborg på grund av närheten till Danmark, och Malmö. Malmölinjen segrade så småningom mycket tack vare att Malmö var den hamnen som låg närmast Köpenhamn, att Malmö redan hade byggt ut sin hamn ett par decennier tidigare och att universitetsstaden Lund anslöts till järnvägsnätet.
Stationshuset brinner
Malmö Centralstation stod färdig 1858, två år efter det att järnvägen mellan Lund och Malmö invigts första gången. En pampig byggnad med tillhörande banhall i trä och tre spår. Stationen låg då i stadens utkant men nära färjorna till Köpenhamn som gick från Inre hamnen alldeles framför stationsbyggnaden. Byggnaden förstördes dock till stor del redan den 14 december 1866, vid en anlagd brand. Endast det västra tornet kunde räddas. Detta står alltjämt kvar och minner om Malmös äldsta järnvägsstation.
Nytt stationshus invigdes 1872
Ett nytt stationshus, ritat av arkitekten A. W. Edelsvärd, invigdes 1872. Otaliga ombyggnationer till trots är det detta vi alltjämt ser framför oss när vi idag tänker på Malmö Centralstation. Med tiden anslöts fler banor till stationen och då behövdes fler spår och större banhallar. En stor ny välvd banhall i järn och glas med 4 nya spår stod klar 1891. Utmed Skeppsbron uppfördes också en byggnad av rött tegel i två våningar som skulle innehålla lokaler för administrationen, i vinkel mot stationsbyggnaden.
Nuvarande banhallen 1924
År 1924 byggdes den nuvarande banhallen med sina bågformade takbjälkar i trä. Arkitekten till denna byggnad var Folke Zettervall. Samma år fick även byggnaden som vetter ut mot Skeppsbron sin tredje våning och den tidigare stationsbyggnaden i sydosthörnet, med sina fyra spår, blev Malmö lokalstation. Lokalstationen hade egen ingång, eget biljettkontor och egen väntsal, men kunde också nås från den nya centralhallen via perrongen.
Byggnadsminne
Centralstationen är ett byggnadsminne.
Litteraturtips
- Eliasson, Magnus, Malmö central. Symbol, nod och landmärke. 2008
- Linde, Mats, Järnvägsstationer i Skåne. 1975.
- Linde Bjur, Gunilla, Stationshus. Järnvägsarkitektur i Sverige. 2010.
- Lund, Carola, Lokalstationen, Malmö C. Antikvaris konsekvensutredning inför planerad ombyggnad. 2006
- Lund, Carola Jörmyr, Malmö centralstation. En byggnad som historiskt källmaterial.
- Längs spåret. 3. Stockholm - Malmö, 1992
- Malmö centralstation. Dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1913-1933. 1934
- Malmö centralstation 1924-1994. (Artikel i ÖSJ-bladet 1994:2, s. 65-69.)
- Malmö centralstation. (Utgiven i samband med återinvigningen den 11 februari 1994.)
- Wihrén, Jan-Anders, Från linjer och trafikplatser — del 5. Malmö C. (Artikel i Skånska järnvägar 2002:3, s. 11-15.)
Sidan senast uppdaterad: