Ebbas hus

Ebbas hus är Malmös minsta museum. Ett gathus med bostad från 1910-talet där tiden har stått stilla. Kvar finns vedspisen, zinkvasken, vindskammaren och utedasset.

Ett gathus med anor från 1700-talet

På Snapperupsgatan 10 i Carolikvarteren ligger Ebbas hus. Ett gathus med anor från 1700-talet. I Ebba Olssons värld står soffan och skänken på samma plats som de gjort sen seklets början. Här levde hon med kallvatten, jordkällare och utedass på gården.

Hela inredningen från 1910-talet är bevarad och interiören utgör ett typiskt exempel på hur vanligt folk bodde i Malmö vid förra sekelskiftet.

Ebbas historia

Snörmakerskan Ebba Olsson bodde i huset större delen av sitt liv. Hennes farfar, stadsmätare Jöns Olsson köpte huset 1873 som redan då hade cirka hundra år på nacken. Att vara statsmätare och väga upp varor som kom in i landet räknades som ett fint arbete. Hennes far Olof, som också var stadsmätare, tog över huset 1911. Familjen bestod av Olof och Anna Olsson och deras barn Ebba och Thure. De hade också två husdjur, en kanariefågel och en hund som hette Jutta.

Mitt i syndens näste och bredvid Tosingahuset

Kvarteren kring Snapperupsgatan har aldrig tillhört Malmös mer fashionabla. I början av nittonhundratalet var prostitution och fylleri vanligt här. Granne med Ebbas hus låg Concordiaträdgården, ursprungligen ett syndens näste, men när godtemplarorden köpt trädgården bytte den karaktär. Fram tills 1935 låg även Malmö Hospital, Asylen, i folkmun kallat Tosingahuset, i dessa kvarter och bidrog till områdets låga anseende.

Ebba utbildade sig till hattmodist

Ebba föddes 1899 och när hon var 15 år flyttade hon hemifrån för att utbilda sig till hattmodist. I 20-årsåldern flyttade hon till Vetlanda. Att ge sig iväg ensam var fortfarande ett rätt ovanligt steg för en ogift kvinna vid den här tiden. När hennes far på 20-talet fick en hjärnblödning och inte längre kunde arbeta flyttade hon tillbaka till Malmö för att hjälpa till.

Hemmet intakt sedan 1911

När Ebba är 43 år dör fadern. Då är det för sent för henne att själv bilda familj. Både hon och modern är duktiga sömmerskor och försörjer sig på snörmakerier, de syr knäppen till dräkter, omtag till gardiner och liknande. Hemmet ser fortfarande ut som det gjorde när föräldrarna tog över som nygifta 1911. Efter moderns död 1961 bodde Ebba ensam kvar i huset.

Donerade huset till Malmö museum

Bebyggelsen runt omkring förändrades och mycket revs under 1960-talet, men Ebba Olsson vägrade att sälja. Hon bodde kvar i samma hus.

När hon flyttade till en modern lägenhet 1984 donerade hon och hennes svägerska huset till Malmö museum. De ville att huset skulle användas i pedagogiskt syfte för att visa barn hur man levde förr i tiden. När Ebba dog 1989 köpte museet möblerna och placerade dem där de tidigare stått. 1991 öppnades Ebbas hus för besökare.

Arkitektur

Det lilla gula gathuset med sitt branta tak täckt av ett understrukna enkupiga takpannor är på 44 kvadratmeter och ligger insprängt mellan avsevärt högre och mer modern bebyggelse.

Den enkla byggnadstekniken är typisk för den som de från skånska landsbygden invandrade tog med sig till staden i samband med industrialismens första utveckling. Denna teknik kom att dominera den enklare bebyggelsen i Malmö från 1700-talet fram till första världskriget. Gul kalkfärg, ofta färgat med guldockra och järnvitriol var typiskt liksom gröna snickerier och understruket tegeltak.

Interiör

Köket är långsmalt med gjutjärnsspis och skomakarlampan med virkad spets kastar ett försiktigt ljus över bakformar och vitt kakel med blå bård. Så är det salongen med sitt möblemang i ädelmahogny som Ebbas föräldrar specialbeställde när de flyttade in och rummet där alla åt. En smal och mycket brant vindstrappa, leder upp till sovrummet där föräldrarna, Ebba och hennes bror samsades.

Innergård med utedass och jordkällare

Gården är en pytteliten oas bakom höga plank. Rakt över den lilla gårdsplanen finns utedasset och förrådet med jordkällare där mat och dryck förvarades svalt. Indragningen av el och vatten 1913 är den enda moderniseringen som är gjord.