Hedmanska gården

Hedmanska gården består av fem olika byggnader av högst varierande ålder. De visar på den bebyggelseutveckling som var typisk för Malmös stadsgårdar förr.

Vid Lilla Torg, utmed Larochegatan och Hjulhamnsgatan, ligger den Hedmanska gården. Gården består av fem olika byggnader av högst varierande ålder och är ett gott exempel på en för Malmö typisk stadsgård och dess bebyggelseutveckling under ett skede i stadens historia då borgarna ägnade sig åt både handel och lantbruk.

Historik

På 1500-talet fick Malmö två torg, Stortorget och Lilla Torg. De lades ut i stadens medeltida kvarter och äldre bebyggelse revs. Tomterna vid torgen var attraktiva och här etablerade stadens borgare handelsgårdar. En borgare var en man som fått tillåtelse att tillverka och/eller sälja sina varor i staden, genom ett så kallat burskap.

Anor från 1400-talet

Platsen för Hedmanska gården i Malmö tros ha varit bebyggd redan under 1400-talet, men omnämns först under sent 1520-tal. Under 1500-talet bestod gården av flera mindre gårdar som senare kom att bilda tre, sedan två och slutligen, från 1725 och framåt, en gemensam i Diedrich Sölchers ägo. Gårdens fem byggnader har en byggnadshistoria som spänner från 1590-tal till 1890-tal.

Handelsverksamhet på 1800-talet

Den gårdsbildning vi ser idag ger en bild av den handelsverksamhet som köpmannen Gabriel Hedman byggde upp vid mitten av 1800-talet. Han ägnade sig framgångsrikt åt spannmålshandel och rederiverksamhet och ingick också i stadens styrelse.

Namn efter gårdsägare

Hedmanska gården har fått sitt namn efter Gabriel Hedman, som blev ägare till hela gården år 1838. Han lät åren 1850-52, uppföra det stora magasinet, inne på gården, för förvaring av spannmål. Den äldsta byggnaden, är det kraftfulla korsvirkeshuset, med portgång mot Lilla Torg, vilket uppfördes av borgmästaren Niels Hammer år 1597.

Bäst bevarade korsvikeshuset i Malmö

Husfasaden i Niels Hammers hus, anses ha det bäst bevarade 1500-tals- korsvirket i Malmö. Bostad och kontor fanns på bottenvåningen, medan andra våningen inrymde magasin. Den andra delen av längan mot Lilla Torg, är troligen uppförd kring sekelskiftet 1600, men fick sin fasad i empirstil, av handelsmannen Per Malmros år 1805.

Magasinslänga uppförd på 1720-talet

Längs Hjulhamnsgatan reser sig en lång magasinslänga, uppförd i korsvirke. Den bortre delen uppfördes troligen av Diedrich Sölcher på 1720-talet, medan delen närmst torget, byggdes av Haquin Bager några årtionden senare. Här fanns då, en stor kölna för malttorkning.

Den yngsta byggnaden är den lilla kontors- och förrådsbyggnaden inne på gården från 1894.

Arkitektur

Hedmanska gården minner om en flerhundraårig handelsverksamhet. De äldre längorna speglar genom sitt korsvirke ett byggnadsskick som varit tradition i de skånska städerna sedan medeltiden medan de yngre byggnaderna, som är murade i gult tegel, representerar 1800-talet.

Korsvirke

Valet av landsbygdens korsvirke som konstruktionsmaterial, i jämförelse med Stortorgets mer monumentala sten- och tegelarkitektur, kan kanske förklaras med att Hedmanska gården och övrig bebyggelse runt Lilla Torg på denna tid låg alldeles i utkanten av staden. Innergården har stenläggning och gårdshusen med sina vinschhjul och homejor minner om hur vindsvåningar och magasin användes för förvaring.

Förnämt bostadshus

Två bostadshus med ålderdomlig karaktär är bevarade till våra dagar och vänder på ett karaktäristiskt vis huvudfasaden mot torget. Det östra av de två husen är äldst och uppfört av borgmästare Niels Hammer 1597. Det visar hur ett förnämt bostadshus till en handelsgård såg ut på 1500- och 1600-talen.

Bevarat korsvirke

Allra tydligast syns det i husets andra vånings korsvirke av ek, ett av stadens bäst bevarade exempel från 1500-talet med konstfullt snidade knektar och fyllnadsträn samt mönstermurade fyllningar i rött tegel och vit kritsten.

Den här övre våningen användes från början som spannmålsmagasin och har sin ålderdomliga takstol kvar. Bottenvåningens fasad är sedan 1700-talet putsad.

Putsfasad i tidens empirestil

Det västra bostadshuset är byggt på 1600-talet men präglas idag av den ombyggnad som gjordes 1803-1805 av handelsmannen Per Malmros. Torgsidans korsvirke av ek med fyllningar av tegel fick då sin putsfasad, utformad i tidens empirestil. Det syns till exempel i profilerade listverk och portutsmyckningen.

Ekonomilängorna mindre påkostade

Den långa längan i två våningar utmed Hjulhamnsgatan är ett utmärkt exempel på hur ekonomilängorna såg ut långt in på 1800-talet. Den är byggd i korsvirke av mindre påkostat slag än det i bostadshusen och har putsade fack. Längan är byggd i två etapper, den södra delen på 1720-talet och den norra under sent 1700-tal.

Mindre tegelhus från 1894

Det höga tegelmagasinet, som sluter gårdsutrymmet i söder, från Hedmans tid stod färdigt 1852. Här förvarades spannmål som sedan skeppades ut till bland annat England. Det mindre tegelhuset intill är från 1894 och fungerade som kontor och förråd.

Byggnadsminne

Hedmmanska gården är ett byggnadsminne .

Så används Hedmanska gården idag

Malmö stad lät restaurera Hedmanska gården under åren 1979 till 1983 med målsättning att visa hur en större handelsgård kunde se ut vid mitten av 1800-talet. Sedan 1970-talet bedriver Form Design Center verksamhet i den höga magasinsbyggnaden. Gårdens olika längor hyrs idag ut till butiks- och restaurangverksamhet. Hedmanska gården är ett byggnadsminne sedan 1993.