Boggivagnen
Arkitekterna hade ambitionen att ge sina byggnader en egen identitet, vilket här ledde till den ovanliga takform som gett benämningen boggivagnarna.
Under 1950-talet gestaltade arkitektduon Jaenecke & Samuelson tillsammans en lång rad uppmärksammade byggnader, vilka kännetecknas av ett anmärkningsvärt djärvt och expressivt formspråk, en radikal modernism i jämförelse med samtida svensk arkitektur. Arkitekterna hade ambitionen att ge sina byggnader en egen identitet, vilket här kom till uttryck i den ovanliga takform som gett husen epitetet boggivagnarna.
Historik
Huset i korsningen av Mariedalsvägen och Köpenhamnsvägen var ett av de första som Jaenecke & Samuelson ritade tillsammans. När huset stod klart flyttade arkitekterna själv in sitt kontor på översta våningen. Efter hand gestaltades på detta kontor, många av Malmös nya områden och byggnader under 1950-talet.
1962 uppförde MKB ett i princip likadant boggivagnshus på fastigheten bredvid. Detta byggdes samman med en bilhall i ett plan och ett punkthus i tretton våningar. Bilhallen ar idag ombyggd till livsmedelsbutik. Inne på gården byggdes ett underjordiskt garage för ca 95 bilplatser.
Husets utseende
Boggivagnarnas fasader karaktäriseras av att dess vitmålade betongkonstruktion är synlig och skapar ett mönster, vilket är karaktäristiskt för Jaenecke och Samuelsons arkitektur. Facken är fyllda med rött maskinslaget stavtegel från Veberöd, staplat utan förband för att markera dess karaktär av beklädnad. Fasadernas uppbyggnad för tankarna till ett slags modernt korsvirke.
Entréerna är omsorgsfullt utformade med omfattningar av träpanel. Balkongerna utgör en viktig del av fasaduttrycket, med sina fronter i vitmålad betong med gjutet mönster. På husens gårdssida löper arkader i vit betong längs första våningen, en detalj som är kännetecknande för Jaenecke och Samuelson. Genom att omväxlande förlägga lägenheternas kök och vardagsrum mot gata respektive gård har man undvikit att huset fått en uppenbar baksida.
Planlösning
Husets planlösning med mörka trapphus mitt i huset och två stora trerumslägenheter och två minimala enrumslägenheter per trapphus var relativt ovanlig för tiden. Mot Mariedalsvägen finns en enplansbyggnad uppförd samtidigt med det äldre boggivagnshuset. Även denna byggnadsdel har vitmålad betongstomme synlig.
Stavtegel
Arkitekternas andra hus från samma tid är den bärande betongkonstruktionen synlig i fasaden. Det maskinslagna stavteglet från Veberöd har staplats utan förband för att markera dess karaktär av beklädnad.
Ingen baksida
Genom att omväxlande förlägga lägenheternas kök och vardagsrum mot gata respektive gård har man undvikit att huset fått baksida. Husets planlösning med mörka trapphus mitt i huset och två stora trerumslägenheter och två minimala enrumslägenheter per trapphus var relativt ovanlig för tiden. Jaenecke & Samuelson flyttade in sitt eget kontor i den översta våningen ut mot Mariedalsvägen.
Fasadutsmyckningar
På huset finns en konstnärlig utsmyckning i form av ett konstverk i italiensk glasmosaik. Konstverket heter "Krumelur" och är gjort av inredningsarkitekten och konsthantverkaren Ingvar Engdahl (1928-1992). Det är samtida med byggnaden och stilen är typisk för 1950-talet.
På höghusets bottenvåning mot väster finns fasadutsmyckningen "Utomhussymfoni" från 1964 av konstnären Elsa Björk-Liselius (1915-2007). Mot Kronborgsvägen på samma hus sitter en skulptur, "Sagoskeppet", av Elma Oijens (1907-1992) från 1968.
Litteraturtips
- Guide till Malmös arkitektur. 2001.
- Hellquist, Thomas, Mitt i tiden. Om Fritz Jaeneckes och Sten Samuelsons arkitektur (Arkitektur 2001:7, s. 4-17).
- Ingemark, Anna, Fritz Jaenecke & Sten Samuelson - radikala modernister i efterkrigstidens Malmö (Arkitektur 2001:4, s. 32-38).
- Ranby, Henrik, Stadsplanering och arkitektur efter 1820. (I Malmö stads historia 6, s. 11-156.) 1992.
- Tykesson, Tyke och Magnusson-Staaf, Björn, Malmö i skimmer och skugga. Stadsbyggnad & arkitektur 1945-2005. 2009.
- Tykesson, Tyke, 6 x Jaenecke & Samuelson (Arkitektur 2001;7, s. 18-33).
- Volhard, Hans, Fritz Jaenecke und Sten Samuelson. 1967.
Sidan senast uppdaterad: