Djäknegatshusen
Djäknegatan 17, kvarter Von Conow 33, byggår 1898. Foto: Åke Jörleby/ Malmö Stadsarkiv
Djäknegatshusen är byggnadsminnen och består av sju olika byggnader, anlagda på smala tomter som i praktiken styrt husens storlek och proportioner.
Historik
Djäknegatshusen ligger i kvarteret von Conow i Malmös gamla stadskärna. De sju olika gatuhusen bildar tillsammans en väl sammanhållen miljö, som upptar västra sidan av Djäknegatans norra del. Byggnaderna är typiska för den småskaliga bebyggelsen som präglade staden under äldre tider men visar samtidigt på den förändring som tog fart under slutet av 1800-talet. I ett av husen finns murverk som vittnar om de medeltida tegelhusen i staden.
Namn efter djäknarna
Djäknegatan har fått sitt namn efter djäknarna, benämningen på de elever som utbildades vid Latinskolan som låg på norra hörnet mitt emot Sankt Petri kyrka mellan åren 1406 och 1827. Kvarteret von Conow har fått sitt namn efter adelsmannen Diedrich Christian von Conow som år 1753 inrättade en stiftelse för fattiga med skola och bostäder i kvarteret. I äldre tider var Djäknegatan en viktig genomfartsgata i Malmö som emellertid fick karaktären av bakgata i slutet av 1800-talet.
Tomtgränser från medeltiden
På inget annat ställe i Malmö finns så många medeltida, sammanhängande tomter bevarade. Tomtgränserna kan följas tillbaka till 1400-talets början då tomterna ingick som en del av den stora Calendegården. Huvudbyggnaden i denna gård är fortfarande bevarad och ingår i den Strehögska fastigheten (von Conow 56).
Butiker och verkstäder
De aktuella tomterna är den sista resten av en medeltida tomtstruktur i kvarteret. De speglar en bebyggelse som till stor del gått förlorad vid de skånska städernas förnyelse under 1900-talet. Till vart och ett av husen har hört gårdshus och ett gemensamt karaktärsdrag är portgångarna som leder in till innergårdarna. I gårdshusen fanns förr verkstäder av olika slag.
Kvarteret von Conow, Djäknegatan 9–13. © Bo F. Mårtensson / Malmö museum
Fasader från sekelskiftet 1900
Dagens fasader speglar i första hand tiden vid sekelskiftet 1900 och skyltfönstren visar att bottenvåningarna har blivit inredda till butiker. Under 1960-talet skedde olika förändringar bland annat blev flera innergårdar överbyggda. Uppgifter om husens ägare, som finns i bygglovs- och försäkringshandlingar, ger en bild av de som bodde och verkade här. Under 1800-talet figurerar titlar som arbetskarl, hamnkassörsänka, hospitalsklockare, stadsarkitekt, murargesäll och jungfru bland de som söker bygglov.
Arkitektur
De sju husen med tillhörande gårdar och gårdshus ligger i kvarterets norra del utmed Djäknegatan västra sida. Byggnadernas storlek och yttre planform har sitt ursprung i den medeltida tomtindelningen.
Fastigheterna Conow 33, 34, 36, 37, 38, 47 och 67 är bebyggda med sju olika gatuhus. De är uppförda som bostadshus och innehöll ursprungligen bostäder även i bottenvåningen. I slutet av 1800-talet inreddes bottenvåningarna till affärs- och hantverkslokaler. Huset på von Conow 33 uppfördes 1898 med tre bostadsvåningar och affärslokaler i bottenvåningen.
Kvarteret von Conow, Djäknegatan 7. © Bo F. Mårtensson / Malmö museum
Tidstypiska detaljer bevarade
Malmös förste stadsarkitekt, William Klein, ägde Djäknegatan nummer 9. Han lät 1863 bygga samman de två husen som fanns där till ett större. Det fick en exteriör i tidens populära klassicerande arkitekturstil, en stil som också kom att prägla många av de andra husen här. Utmärkande drag är ljusa putsfasader, profilerade lister och fönsteromfattningar. Husen utmed Djäknegatan är till stor del ombyggda invändigt. Några exempel på äldre interiörmåleri finns, däribland i nummer 7 där dekormålning i så kallad pompejiansk stil bevarats från 1920-tal. I flera av husen har tidstypiska detaljer som till exempel stucktak och snickerier behållits.
Rivningshotade på 1990-talet
Husen var rivningshotade på 1990-talet men köptes av Malmö stad för att sättas i stånd och har därefter sålts till privata ägare. Djäknegatshusen byggnadsminnesförklarades 1997.
Mer om fastigheterna
Djäknegatan nummer 3,5,7,9,11,15 och 17 i kvarteret von Conow.
- Djäknegatan 3, von Conow 67: litet gatuhus uppfört 1848, påbyggt med en tredje våning 1893 och ombyggt 1917, då skyltfönster togs upp och taket fick sitt karaktäristiska järnstaket. Inredningsdetaljer från 1800-talet finns kvar.
- Djäknegatan 5, von Conow 47: gatuhus uppfört i två våningar av tegel 1817 och ombyggt 1886 då det fick sin typiska klassicistiska fasadutformning. Källaren från 1817 är oförändrad. Gårdshus, varav ett högt magasin i fyra våningar.
- Djäknegatan 7, von Conow 38 : gatuhus, vars nuvarande utformning är från 1926 då ett äldre hus i en våning från 1794 på- och ombyggdes samt inreddes med butikslokaler. Under delar av huset finns en medeltida tegelkällare, troligen från 1300- eller 1400-talet. Väggarna är murade av storformatstegel i munkförband. Källaren har ursprungligen utgjort den något försänkt markvåningen i ett medeltida gavelvänt tegelhus. Vid ombyggnaden på 1920-talet gjordes dekorationsmålningar i pompejansk stil, enligt uppgift utförda av A Hyllenius, en vid den här tiden ofta anlitad dekorationsmålare i staden. Lägenheterna har kvar en del av en 1920-talsinredning. Innergården byggdes över på 1960-talet. Idag använd huset för teaterverksamhet.
- Djäknegatan 9, von Conow 37: gatuhuset i två våningar är från 1800-talets förra del men kraftigt ombyggt 1863 efter ritningar av stadsarkitekt William Klein, som var ägare till huset vid den tiden. Butikslokaler i bottenvåning kom till 1918 och då försågs butiksentrén med de speciella och tidstypiska rundade skyltfönstren. Gårdshus, troligtvis från slutet av 1800-talet. Invändiga ombyggnader under 1900-talets senare hälft.
- Djäknegatan 11, von Conow 36: äldre gatuhus i två våningar som i sina äldsta delar är från tiden före 1857, om- och påbyggt 1871 då även gårdsflygeln tillbyggdes. Skyltfönster mot gatan togs upp 1917. Ändringsarbeten 1960 då även innergården blev överbyggd.
- Djäknegatan 15, von Conow 34: gatuhus och gårdshus uppförda 1882. Byggherre var Elna Olsson som i bygghandlingarna har titeln jungfru, vilket var den tidens benämning för ogift kvinna. Ombyggnader på 1920-talet då bland annat innergården byggdes över och trapphuset fick sin dekormålning. 1800-talskaraktär delvis bevarad i lägenheterna. Huset är utformat i klassicerande stil.
- Djäknegatan 17, von Conow 33: gatu- och gårdshus uppförda 1897. Butikslokaler i bottenvåningen och bostäder i övriga våningsplan. Portgång med dekormålning, som visar arbetsmiljöer och har en koppling till Welinders parkettillverkning. Interiören är bevarad i olika omfattning med detaljer som lägenheternas snickerier, trapphusets blyinfattade fönster och butikslokalernas gjutjärnspelare och glastak.
Litteratur
- Hansson, Cecilia, Byggnadsminnen i Malmö (Planering i Malmö 2000:1 s. 5.)
- Klein, William, Om smak i arkitektoniskt och industrielt afseende. 1861.
- Romberg, Thomas, Malmös byggnadsminnen (Elbogen 1995 s. 171-196.).