Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Fridhemsborg

Fotografi på Fridhemsborg, en pampig vit byggnad med kolonner.

Foto: Jenny Eliasson / Malmö museum.

  • Fridhemsvägen 2
  • 1916

Fridhemsborg är en av de kvarvarande patriciervillorna som kantade Limhamnsvägen från Ribersborg till Limhamn i början av förra sekelskiftet.

En makalös villa i två våningar, utifrån sett närmast ett tempel med kolonner, ritad 1913 av en tysk arkitekt i klassicistisk stil, så främmande för dåtidens svenska arkitektur som vid den tiden istället präglades av böljande jugend och stram nationalromantik.

Äldre fotografi på Max Engeström i hatt och uniform.

Porträtt av konsul Max Engeström, 1900. Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö museum.

Husets historia

Fridhemsborg uppfördes 1916 som privatbostad åt grosshandlaren och den belgiske konsuln i Malmö Max Engeström (1867-1930) och hans hustru konsulinnan Margarete Eckhardt (1875-1950). Max var son till Edvard Engeström, en av grundarna av Malmö Sockerfabriks AB. 1894 inträdde Max i faderns firma och efterträdde honom bland annat som verkställande direktör.

Många namn i folkmun

Fridhemsborg stannade i familjen Engeströms ägo till 1955, då huset såldes till förläggaren och redaren Einar Hansen. Villan har haft flera namn i folkmun; Engeströmska villan, Sockerburken eftersom konsuln var chef för Malmö sockerfabrik och slutligen Gubbahuset efter de fyra figurer i porfyr som en gång prydde taket. De representerande de fem sinnena, påstod elaka tungor bara för att strax tillägga att smaken saknades.

I själva verket representerade figurerna Vetenskapen, Konsten, Handeln och Industrin och karaktäriserade därvid snarare husets senare ägare, Einar Hansen. Men villan har alltid officiellt hetat Fridhemsborg.

Musikkonservatorium och privatbibliotek

Ursprungligen tänkte sig Hansen ett sjöfartsmuseum i byggnaden, men de planerna realiserades aldrig. Istället hyrde Malmö musikkonservatorium lokalerna mellan åren 1959 och 1982. Därefter och fram till 2007 ägdes Fridhemsborg av en stiftelse och disponerades av Institutionen för bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet, vars professur instiftats med medel donerade av Einar Hansen, en dansk-svensk företagsledare och frikostig donator. Fridhemsborg hyste också Hansens förnämliga privatbibliotek.

Tillbyggnad och nya ägare igen

1992 fick Fridhemsborg en modernistisk tillbyggnad som upptar en stor del av trädgården. 2007 såldes Fridhemsborg åter och ägs sedan dess av företaget Fridhemsborg Kontor & Konferens.

Äldre fotografi på Fridhemsborg, en pampig byggnad med kolonner. Framför byggnaden ligger en stor gräsmatta, med buskar och träd.

Beritta Gurrisgatan 13 (Musikhögskolan) 1974. Foto: Bo F. Mårtensson / Malmö museum.

Arkitektur

Byggnaden ligger likt en praktfull solitär i sin trädgård, eller snarare park, på Limhamnsvägen med utsikt ut över Öresund. Villan hade ursprungligen 40 rum och var hela 1200 kvadratmeter stor. Det var och är få förunnat att kunna stoltsera med en så stor privatbostad. Att arkitekten till detta palats hämtades från Tyskland är kanske inte så konstigt, eftersom konsulns hustru Margarete härstammade därifrån.

Klassicistisk stil med kolonner och reliefer

Den klassicistiska stil den är uppförd i, med kolonner, pilastrar och tempelliknande gavlar, rikt dekorerad med klassicistiska reliefer och skulptur skvallrar om ett visst mått av konservatism och en önskan om att förknippas med antikens Grekland och Rom, den västerländska civilisationens vagga.

Såväl villans storlek som val av arkitekturstil säger något om det Engeströmska välståndet, uppbyggt över generationer inom framförallt den sydsvenska sockerindustrin.

  • Gentili, Bo, Fridhemsborg — centrum för bok- och biblioteksforskning i Malmö. (Biblioteksbladet. 1996:5, s. 142-143.)
  • Reuterswärd, Anna, Fridhemsborg. Palatset i villastaden. 2001.

Sidan senast uppdaterad:

sv