Skyddstorn

Inne i ett hörn på de äldsta delarna av Kockums gamla varvsområde finns ett märkligt bygge. Där står den nästan som en rymdraket som landat lite fel. En snart 100-årig spetsig bunker, numera övervuxen av vildvin.

Historik

På tyska heter modellen ”Spitzbunker” eller ”Winkeltürme”, efter sin konstruktör Leo Winkel. På svenska ”spetsbunker” eller ”winkeltorn”. Tornet är det enda i sitt slag i Skandinavien, men desto mer vanlig i Tyskland.

Winkel fick patent på sin design 1934 och under de följande åren byggdes 98 torn av fem olika typer i Tyskland. Det finns inga uppgifter om när bunkern inne på Kockumsvarvet byggdes, men troligen strax före andra världskrigets utbrott.

Varför Kockum valde denna modell är oklart. Men marken i Västra hamnen som Kockumsvarvet är byggt på består till stora delar av utfyllnadsmassor, vilket gjorde konstruktionen av mer traditionella skyddsrum en bit under jord till en besvärlig, och blöt, historia. Så kanske var det helt enkelt inte möjligt att bygga ett skyddsrum under jord.

Skulle skydda viktig personal

Kockums var en viktig del av den svenska försvarsindustrin och ett troligt mål vid fientligt angrepp. I skyddstornet skulle personal vid industrin kunna ta skydd. Det kan konstateras att endast högre chefer, tjänstemän och ingenjörer var planerade att inrymmas i bunkern vid ett bombanfall, eftersom varvet vid denna tid sysselsatte tusentals arbetare.

Skyddrummet har förmodligen aldrig använts, men står där nu som ett industriminne.

Arkitektur

Det 18 meter höga betongtornet toppas av en metallkon och skulle rymma över 100 personer. Tanken med spetsbunkerkonstruktionen var enkel. Ett högt och smalt skyddsrum skulle vara svårt att upptäcka från luften för fientliga bombplan. Skulle någon bombare få in en turträff så skulle den explosiva lasten studsa av det spolformade och metallförstärkta tornet.