Kronprinsen

Kronprinsen dominerade länge Malmös skyline. Med sina tjugosju våningar och en fasad av blåa klinkers i gradvis skiftande nyans framstår den som en modernistisk skapelse som för tankarna till USA. Detta till trots så var det främst i Italien inspirationen hämtades. Kronprinsen berättar om Malmös framåtanda under 1950-talet.

Historik

Under 1950-talet framlade byggmästaren Hugo Åberg idén om att bygga ett höghus på den tomt där Kronprinsens husarregemente hade haft sina kaserner.

Husarregementet

Husarregementet, Kronprinsens husarer, lades ned 1927-28, men området var sedan under många år stall för hästar och inhyste bland annat Malmö Civila Ryttareförening. De gamla kasernerna fungerade bland annat som nödbostäder. Mot slutet av 1950-talet revs regementet för att ge plats åt ny bebyggelse och ryttarklubben fick flytta till Jägersro. Kringliggande gatu- och områdesnamn bär fortfarande namn som anspelar på husarregementet - Stallmästaregatan, Ryttmästaregatan, Hästhagen.

Behov av arbetsplatser och handelsytor

1957 Köpte Hugo Åberg den 37 000 kvm stora tomten där regementets kasernområde tidigare låg. Behovet av centralt belägna arbetsplatser samt handelsytor som kunde avlasta de centrala delarna i Malmö fanns med i tankarna när skisserna för det nya området växte fram.

En stad i staden

Tanken med Kronprinsen var att det skulle bli en stad i staden. Här byggdes bostäder, kontor, restauranger, läkarmottagning, idrottsanläggningar, torg, butiker och en kyrka i en enda anläggning efter en stadsplan framtagen av dåvarande stadsplanechefen Gabriel Winge i samarbete med byggherren Hugo Åberg och arkitekten Thorsten Roos.

Kritik från Byggnadsvårdsstyrelsen och i pressen

Förslaget stöddes av politikerna i Malmö men Kungliga Byggnadsstyrelsen hade dock invändningar, bland annat angående hushöjderna, som ansågs bli ett främmande inslag i stadsbilden och det blev hårt kritiserat i tidningspressen. Trots detta kom planen ändå att genomföras, men först efter regeringens godkännande 1962.

Det var först då som höghuset kunde börja byggas. Det stod färdigt 1964.

Arkitektur

Tillkomsttid: 1959-64
Arkitekter: Thorsten Roos
Byggherre: Hugo Åberg
 

Inspiration från Italien

Hela Kronprinskomplexet är en väl sammanhållen arkitektonisk enhet som kännetecknas av rena linjer, skarpt skurna profiler, rationalitet och ett mycket medvetet användande av kulörer och material. Inspiration från samtida projekt satte sin prägel på layouter och fasader. Studieresor gjordes till Chicago, New York och Berlin för att studera höghus och skyskrapor. Det var dock det då nybyggda Palazzo Pirelli i Milano som fångade Hugo Åbergs öga. Huset hade en fasad med glasmosaik som upplevdes skimrande. Detta fasaduttryck blev inspirationen till 27-våningshusets fasader.

Glasmosaik med skimrande effekt

Väl hemma i Sverige blev det IFÖ-klinker som kom att bli förstahandsvalet som fasadbeklädnad. Dock blev inte uttrycket per automatik det som Hugo Åberg och arkitekt Torsten Roos sökte. De fann den eftersökta skimrande effekten genom att utgå från fem olika blå kulörer ur IFÖ:s Palazzomosaik och blandade kulörerna på ett intrikat sätt. Mörkare toner längst ner som genom en gradvis och skarvlös gradient ljusnar mot byggnadens topp så att den ser ut att försvinna upp i den blå himlen.

Fönstersättning

Byggnadens karakteristiska fasad med en gradvis övergång från mörkt till ljust har få motsvarigheter när det gäller samtida arkitektur i Sverige. Byggnadens fönstersättning utgår från ett nästan kvadratiskt mått förutom i några enstaka fall där de byts mot fönsterband för att bryta det monotona rutnätet i den prefabricerade fasaden. Byggnadens översta våning har ett karakteristiskt fönsterband runt hela byggnaden. Detta var ett tillägg sent i designprocessen. Topprestaurangen Översten, kronan på verket i Hugo Åbergs modernistiska projekt Kronprinsen, samt en TV studio kom att inkluderas, vilket satte sitt avtryck i gestaltningen.

Renoveringar och andra förändringar

Prefabelementen med klinker har med tiden blivit hårt anfrätta av vädrets makter. Klinkerplattor började lossna för ca 25 år sedan. Försök har gjorts för att underhålla genom åren. Men sedan gick det inte längre. Kronprinsen har nu försetts med ett nytt ytskikt utanpå det gamla. Ny klinker har tagits fram i samarbete med IFÖ som genom sitt arkiv har varit behjälpliga med ursprungsrecept på kulörer, glasering och utförande för att säkerställa ett så exakt utförande som möjligt. Restaurangen och utsiktsplatsen längst upp finns inte längre kvar. Nu pågår byggnation av lägenheter i det översta våningsplanet.