Klimatkonferens Tillsammans ställer vi om Malmö

Malmö anses vara en av världens mest hållbara städer, vilket stärker arbetet att attrahera kapital och investeringar. Trots detta upplever många aktörer svårigheter att finansiera insatser som bidrar till klimatomställningen. Under sessionen samlades representanter från främst näringsliv, akademi och offentlig sektor för att utforska hur vi kan lösa finansiella hinder, skapa nya samverkansformer och attrahera fler investeringar till klimatarbetet i Malmö.

Deltagarna lyfte flera gemensamma utmaningar – men också konkreta idéer för hur de kan övervinnas:

• Det är svårt att hitta finansiering för såväl testbäddar och piloter som långsiktiga projekt – särskilt för små och medelstora aktörer. Nya finansieringsmodeller behöver utforskas och utformas (även för ekosociala innovationer). Kanske kan nya typer av EU-finansiering möjliggöras genom gränsöverskridande samarbeten?

• Samverkan mellan olika aktörer kring finansiering fungerar inte alltid i praktiken. Dialogen inom och mellan organisationer behöver stärkas. Kan anordnande av Malmöfokuserade träffar, forum och arenor på temat vara del av vägen framåt? Och kan samverkan stärkas genom konkreta samarbeten i pilotprojekt eller testbäddar?

• Klimatomställningen kommuniceras inte tillräckligt tydligt som en attraktiv och lönsam möjlighet gentemot privata investerare. Men det är inte alltid kapital som fattas. Regelverk, upphandling och byråkrati försvårar hållbara satsningar, exempelvis inom återbruk och cirkularitet.

Många av deltagarna önskade fortsatta samtal. Representanter från Malmö stad uttryckte ambitionen att stötta processen genom att bjuda in till matchningsträffar med finansiärer, dialogforum och kunskapshöjande nätverksträffar.

Arrangerades av Stockholm Environmental Institute och NetZeroCities/Climate Cities Capital hub i samarbete med Malmö stad.

Modererades av Jonas Kamleh (Malmö stad).

Sessionen inleddes genom att Sara Eriksson (Malmö stad) berättade att bara 10 % av plasten som sätts på marknaden materialåtervinns, att plast till ett värde av 9 miljarder kronor går förlorade varje år i Sverige och att mest plast används i byggsektorn och till förpackningar. I det följande samtalet belyste deltagarna utmaningar med plaståtervinning trots tillgänglig teknik och engagemang. Begränsat utrymme i miljörum, otydliga regler och brist på incitament gör att mycket plast fortfarande förbränns, både från hushåll och byggprojekt. Problem som platsbrist, svårighet att skilja plasttyper och att bioplast blandas med fossil plast försvårar återvinningen. Volymer från vissa verksamheter är också för små för upphämtning, trots efterfrågan på återvunnen plast.

Flera lösningar presenterades, bland annat exempel på att med utbildad personal på byggarbetsplatser sorteras plast noggrant, vilket möjliggör nästan full återvinning. Kameror i bostadsnära miljörum visade sig också öka både sortering och trivsel.

Förslag som kom upp:

• Använda allmän platsmark där utrymmet är begränsat

• Planera sortering redan i byggskedet

• Samverka kring logistik och upphandling

• Utveckla kommunikation och beteendepåverkan

• Skapa exempelsamlingar för smarta, multifunktionella miljöhus

Alternativa affärsmodeller och bättre system för insamling och klassning lyftes som viktiga steg framåt. Arbetet med att öka byggsektorns plaståtervinning fortsätter inom LFM30:s materialforum, där bland annat tydligare kravställning på entreprenörer och gemensamma kunskapshöjande insatser diskuteras.

Arrangerades av Malmö stad.

Modererades av Malin Norling (Malmö stad).

Sedan januari 2025 gäller den nya lagen om textilinsamling. Trots att stora mängder textil nu samlas in, återbrukas den sällan lokalt och konsumtionen av nya plagg och textilier är fortsatt hög. Mycket återstår att göra och under konferensens session om textil dryftades behovet av ett gemensamt forum där idéer, initiativ och strukturer kan mötas, testas och skalas upp.

Sessionen samlade aktörer från hela kedjan. Christel Breum (Skåne Stadsmission), Jesper Lazar (Xvii), Birgitta Helmersson (designer inom zero waste), My Johannessen (Fab Collective, Thriftprint, Soo system) och Renee Fischbach Engelberg (VA Syd) medverkade i panelen som diskuterade utmaningarna i dagens system och vilka steg som krävs för verklig förändring.

En utmaning är att second hand-aktörer som Stadsmissionen får ta stort ansvar för utsortering, ofta av textil i dåligt skick. Trots det lyckas Stadsmissionen återanvända omkring 80 % av det som samlas in. En annan är att hållbarhetsbegreppet upplevs ha tappat kraft hos konsumenter och panelen resonerade kring att istället prata om mode, skapande och värde.

Konkreta idéer som lyftes:

• En gemensam plattform för lokal cirkulering av textil i Malmö

• Sänkta hyror för cirkulära aktörer i city

• Tydligare roll för Malmö stad som inköpare och möjliggörare

Samtalen pekade tydligt på behovet av ett långsiktigt textilnav i Malmö – med gemensamma ambitioner, praktiska samarbeten och lokal förankring.

Arrangerades av Malmö stad.

Modererades av Yasemin Arhan Modéer (Altitude Meetings).

Livsmedelssystemet är en av våra största hållbarhetsutmaningar, men också en stark möjliggörare för samhällsförändring. Under sessionen belyste bland andra Lena Friblick (Botildenborg Social Farm & Kitchen) och Emma Rydström (Livsmedelsakademin) hur maten påverkar allt från klimat och hälsa till ekonomi och beredskap – och därmed också har stor potential att driva förändring.

Flera lokala och regionala aktörer visade på hur mat redan i dag bidrar till viktiga skiften såsom:

• Ökad andel växtbaserat och minskat matsvinn

• Lokala, cirkulära och resilienta värdekedjor med smartare vattenanvändning

• Förbättrad jordhälsa, kolinlagring och återförande av näringsämnen

• En kost som främjar både hälsa, miljö, luftfylldhet och gemenskap.

Den alltjämt aktuella frågan hur vi säkrar tillgång till mat i en oberäknelig omvärld fortsätter sätta fingret på behovet att utveckla vår lokala och regionala förmåga att producera och förädla livsmedel på ett hållbart sätt. Både privatpersoners och organisationers inköp och spelar roll för hur snabbt vi kan ställa om matsystemet. Inte minst offentlig upphandling lyftes som ett viktigt verktyg då exempelvis Malmö stad köper in livsmedel för 300 miljoner/år.

Det finns flera aktörer som vill fungera som möjliggörare och katalysatorer i skapandet av framtidens hållbara matsystem. Genom stärkt samverkan och momentum kan mångfalden av initiativ, innovationsförmåga och uthållighet hos dagens lokala och regionala livsmedelsaktörer få verkligt genomslag. För tillsammans kan vi skapa framtidens hållbara matsystem - i Malmö med omnejd.

Arrangerades av Livsmedelsakademin, Botildenborg Social Farm & Kitchen, RISE, Malmö Food Council och Svensk Kolinlagring i samarbete med Malmö stad.

Malmö växer och med det ökar trycket på transporter i staden. Samtidigt måste utsläppen från logistiksektorn kraftigt minska. Denna session samlade aktörer från åkeribranschen, offentlig sektor och näringslivet för att diskutera hur vi i Malmö kan skapa en klimatsmart gods- och citylogistik.

Flera centrala frågor stod i fokus: Hur kan samverkan i logistikkedjan stärkas lokalt? Vilka frågor är mest relevanta att samlas kring ur ett Malmöperspektiv? Och vilken roll bör Malmö stad ta?

Flera lyfte omlastning och bygglogistik som stora utmaningar, men också möjligheter om vi i Malmö agerar i tid. Ett steg i rätt riktning är den nya bygglogistiksamordningen i Nyhamnen.

Andra perspektiv som lyftes:

• Ekonomiska incitament krävs för grön omställning, enligt både åkeriföretag och beställare. Trafikverkets stöd till eldrivna entreprenader lyftes som ett gott exempel.

• Samlastningscentraler finns redan men utnyttjas för lite. Många efterfrågar tydligare samordning och gemensamma spelregler.

• Flexiblare upphandlingar föreslogs, där funktion snarare än plats styr valet av logistiklösning.

• Nattleveranser kan vara en outnyttjad resurs, som löser både klimat- och kapacitetsutmaningar.

• Viktigt att tänka lokalt och regionalt samtidigt.

Beredskap och säkerhet diskuterades också – med frågor om krigsplacerade transporter, elförsörjning och hur kommuner kan planera för robust logistik även i kris.

Mot slutet väcktes idén om att starta ett lokalt nätverk i Malmö för aktörer inom gods- och citylogistik med syfte att höja kunskapen, samverka över sektorsgränser och bevaka utvecklingen både nationellt och i EU.

Malmös logistik kan bli klimatsmart – men det kräver tydligt ledarskap, samordning och nya arbetssätt.

Arrangerades av Malmö stad.

Modererades av Max Andersson (Malmö stad).

Sessionen fokuserade på det gemensamma ansvaret för hållbar utveckling och civilsamhällets kraft att bidra till klimatomställningen. Malmö Ideella presenterade sitt arbete och betonade vikten av mobilisering, kapacitetsstärkande och nya modeller för samverkan och finansiering.

Lari Pitkä-Kangas (Malmö Ideella och KC Kompetenscenter), lyfte hur politiska beslut både kan stötta och hindra samverkan, och betonade behovet av att se över bidragsfördelning och klimatkrav. Frågan ställdes: Vilka får egentligen företräde i klimatfrågor inom föreningslivet?

I panelsamtalet deltog bland andra Philip Pitman (Erikshjälpen) och Nils Phillips (Idéburen utveckling och Backa Kåken). De delade erfarenheter om social hållbarhet, återbruk och lokalt ägande. Backa Kåken är ett exempel på hur civilsamhället kan organisera sig kring lokal utveckling – från lokal valuta till crowdfunding för fastighetsköp.

Gruppsamtalen handlade om hinder och möjligheter. Bland annat diskuterades möjligheter för kommunen att ställa positiva krav på föreningslivet och bidra till att arbeta med klimaträttvisa.

Utmaningar som lyftes:

• Brist på tid, resurser och stöd i omställningsarbetet

• Behov av bättre verktyg, utbildning och kunskapsspridning

• Konflikten mellan styrning och föreningars självständighet

Konkreta exempel och lärdomar kom bland annat från ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun och föreningar kring hur föreningslivet kan hjälpa kommunen att uppnå klimatmål.

Civilsamhället vill och kan bidra, men behöver långsiktiga resurser, strukturer för samverkan och erkännande som jämbördig part i klimat- och samhällsomställningen.

Arrangerades av Malmö Ideella och Idéburen utveckling i samarbete med Malmö stad.

Moderator var Verenice Bengtsson (Malmö Ideella).

I sessionen samlades deltagare för ett utbyte och panelsamtal kring vilken kunskap som behövs för att lyckas med omställningen och hur vi lär bäst tillsammans för att möta klimatutmaningarna. I panelen ingick Per Hillbur (Malmö universitet), Anna-Katinka Neetzke Svensson (Sensus Studieförbund), Anna Bruun Månsson (Malmö universitet) och Jenny Eriksson (Studieförbundet Bilda).

Några insikter:

• Praktisk kunskap som att laga, odla och förstå naturen måste få större plats igen.

• Social beredskap och tillit till varandra är avgörande – liksom modet att agera gemensamt.

• Gemensamt lärande är nyckeln – i studiecirklar, nätverk, på jobbet och i vardagen.

• Tillgång till kunskap måste öka – inte alla läser på universitet, men alla behöver kunna ställa om.

• Tiden saknas ofta i organisationer för reflektion och samverkan – det måste vi göra plats för.

I samtalet lyftes också att vi måste våga vara obekväma i våra organisationer och omsätta kunskap i handling. Likaså behovet av att låta nyfikenhet och relationer få större utrymme i omställningsarbetet och att skapa utrymme för att prata om livsval och känslor kring klimatet.

Samtalet visade att Malmö har styrkan att bli ett nav för detta lärande. Men det kräver att vi vågar öppna upp våra professionella rum för det personliga, det vardagliga och det gemensamma – och att vi tar lärandet på allvar som omställningens kanske viktigaste verktyg.

Arrangerades av Malmö universitet och studieförbundens hållbarhetsnätverk i Malmö i samarbete med Malmö stad.

Modererades av Emma Leijnse (Sydsvenskan).