Möllevångsgården

Det var köpmannen Frans Suell som lät uppföra den herrgårdsliknande byggnad i Möllevången som kom att kallas Möllevångsgården, "Lugnet" eller "Lugnet uti Möllevången".

Frans Suell

Frans Suell (1744-1817) var en framgångsrik köpman och entreprenör i Malmö. Idag är han mest känd för sina kopplingar till Malmö hamn där han också står som staty.

Frans Suell bedrev även jordbruk på två gårdar utanför Malmö, Annetorp och Möllevången, båda är numera namnet på stadsdelar i staden.

Möllevången

Möllevången var en av de vångar (inhägnade områden med åker och äng) som tillhört Malmö stad sedan medeltiden. Möllevångens storlek och form framgår av den äldsta detaljerade lantmäterikartan över stadens mark från 1697. Vid vången fanns flera vindmöllor, vilket givit vången dess namn. I vången fanns då ingen gårdsbebyggelse, utan enbart åker- och ängsmark som tillhörde och brukades av stadens borgare.

Gårdens historia

I en karta över Möllevången från 1760 finns en gårdsanläggning inritad. Gårdsanläggningen har ritats in i kartbilden senare, förmodligen i slutet av 1780-talet då bebyggelse började uppföras på platsen.

Frans Suell (1744-1817), framgångsrik köpman och entreprenör i Malmö, är idag mest känd som tillskyndare av utbyggnad av Malmö hamn, där han också står staty. Men Frans Suell var en man med många intressen. Så lät han till exempel driva jordbruk på två gårdar utanför Malmö: Annetorp och Möllevångsgården.

Mark köpt av Frans Suell

Möllevångsgården tillkom på så vis att Frans Suell med början 1788 köpte upp mark i vången söder om Malmö. Här lät han senare uppföra en herrgårdsliknande byggnad i två våningar. Huset står kvar ännu idag, men har senare genomgått många stilbrytande på- och tillbyggningar. Över huvudingången sitter den stentavla som Frans Suell lät mura in: "Handlanden Frans Suell och hans hustru Anna Catharina af Trolle hafva låtit bygga detta hus A:no1796".

Övrig gårdsbebyggelse på Möllevångsgården finns inte längre kvar.

Sommarbostad

Möllevångsgården tjänade som Frans Suells sommarbostad och hade som sådan betydande dimensioner. På bottenvåningen fanns förutom åtta rum också förstuga, skafferi och bagarstuga. På ovanvåningen låg den stora salen samt sju rum, förstuga och kök. Rummen benämndes efter färgen på möbelklädsel eller tapeter, samtliga hade nämligen något för tiden så lyxbetonat som papperstapeter.

Även möblering, inredning och utrustning var av hög klass. Till gården hörde närliggande ekonomibyggnader, i stallarna stod vackra hästar och i uthusen ståtliga vagnar och olika lantbruksredskap.

Omkringliggande park

Kring gården lät Frans Suell anlägga en park i engelsk stil. Den blev med tiden en mycket omtyckt besöks- och promenadplats, inte bara för familjen ty Frans Suell upplät parken också för malmöborna i gemen. Här fanns flera lusthus varav ett, jaktpaviljongen, alltjämt står kvar i nuvarande Folkets Park.

För det som en gång var Frans Suells sommarträdgård blev sedermera landets första folkpark.

Möllevångsgården efter Frans Suells tid

Fyra år efter Frans Suells död sålde änkan Möllevångsgården till sin svärson, handlanden Lorens Kockum. Därefter gick Lugnet skiftande öden i olika händer tillmötes. Åren mellan 1836 och 1845 tjänade gården som hälsobrunn då Malmö Brunnsinrättning hade sin verksamhet förlagd hit.

En översiktlig bild av Möllevångsgården och dess ägor kan vi få av en lantmäterikarta från 1863 (figur 1). Här syns trädgårds- eller parkanläggningar både väster och öster om gården.

Under andra hälften av 1800-talet expanderade Malmö stad kraftigt och den nya bebyggelsen kom att beröra Möllevången. I kartbilden har lantmätaren ritat in ett planerat vägsystem som långsmala, relativt breda ytor med beige färg. Den västligaste av de planerade vägarna kom att bli Bergsgatan. Den väg som ritades ut mellan gårdsbebyggelsen och dess östra parkområde kom också att förverkligas och utgör Norra Parkgatan.

Möllevångsgården idag

Än idag står gårdens huvudbyggnad, dess corps de logis, kvar med adress Barkgatan. Huset hyser numera kontorsverksamhet. Den engelska parken, omfattande sex tunnland, övertogs 1891 av Malmö socialdemokratiska förening och blev till Folkets Park.

Genom Malmös tillväxt har vad som en gång var en gård i en av stadens odlingsvångar blivit ett lite udda hus i den centrala, tätbebyggda stadsdelen Möllevången och invid Folkets park.